Vi lämnar Almedalsveckan med flera viktiga insikter. Samtalet har förändrats, fler beslutsfattare tar frågan på allvar och patientperspektivet får allt större genomslag. Det betyder inte att arbetet är klart, men vi ser tydligt att det långsiktiga påverkansarbetet ger resultat.
Almedalsveckan 2026 blev vår mest omfattande hittills. Under veckan deltog Riksförbundet Obesitas Sverige i sju offentliga seminarier och ett slutet rundabordssamtal tillsammans med politiker, myndigheter, vårdgivare, forskare, näringsliv och andra organisationer. Vi mötte aktörer på både nationell och regional nivå och såg tydliga tecken på att obesitasfrågan har flyttat fram sina positioner i den svenska hälso- och sjukvårdsdebatten.
Samtalet har förändrats
Den kanske viktigaste insikten från veckan är att diskussionen inte längre handlar om om obesitas är en sjukdom. Det ses i allt större utsträckning som en självklar utgångspunkt.
I stället kretsar samtalen nu kring hur vården ska förbättras, hur den ojämlika tillgången till behandling ska lösas och hur stigmat kring sjukdomen kan minska. Ännu mer betydelsefullt var att våra rapporter och vårt underlag lyftes av andra aktörer – även i seminarier där vi själva inte deltog. Det visar att frågorna vi drivit under lång tid nu har blivit en naturlig del av den nationella diskussionen.
Tydliga politiska signaler
Under veckan kom flera viktiga besked som stärker det fortsatta arbetet för en mer jämlik obesitasvård.
Socialstyrelsens generaldirektör Björn Eriksson var tydlig med att regionerna behöver prioritera obesitasvården. Vi välkomnar det beskedet, som ligger helt i linje med de krav vi länge har drivit. Samtidigt berättade företrädare för Centerpartiet i Region Stockholm att regional subventionering av obesitasläkemedel finns med i partiets valmanifest. Flera regionpolitiker betonade också behovet av att förbättra vårdens organisering och ta ett större ansvar för patientgruppen.
Vi såg också en bredare politisk samsyn kring behovet av att begränsa reklam för ohälsosamma livsmedel riktad till barn, vilket är en fråga som vi länge har lyft som en viktig del i det förebyggande arbetet.
Patientperspektivet får större genomslag
I varje seminarium lyfte vi en central utgångspunkt: både behandling och prevention måste prioriteras.
Den som lever med obesitas har rätt till en fungerande vård och behandling. Samtidigt behöver samhället ta ett större ansvar för att skapa miljöer som främjar hälsa och förebygger sjukdom. Under veckan mötte vi en växande förståelse för det resonemanget, både bland politiker, myndigheter och andra samhällsaktörer.
Ett kvitto på långsiktigt arbete
Almedalen handlar inte bara om seminarier och panelsamtal. Den största effekten kommer ofta genom de möten, relationer och samtal som sker mellan programpunkterna.
Vi märker att allt fler söker upp oss för att diskutera obesitasfrågan, samverka och ta del av vår kunskap. Vi bjuds in till fler sammanhang och deltar i forum där patientperspektivet tidigare saknats. Det är ett förtroende som har byggts upp under många år och som stärker våra möjligheter att påverka utvecklingen framåt.
Nu fortsätter arbetet
Vi ser Almedalsveckan som en startpunkt för nästa fas. Efter sommaren fortsätter vi arbetet med att följa upp de politiska besked som gavs under veckan. Vi kommer bland annat att fortsätta driva frågor om en nationell handlingsplan för obesitasvården, bättre regional organisering, jämlik tillgång till behandling och ett fortsatt arbete mot stigma. Samtidigt bygger vi vidare på de samarbeten och kontakter som skapades i Visby.
Vi lämnar Almedalen med en stark känsla av att utvecklingen går åt rätt håll. Mycket arbete återstår, men obesitasfrågan har aldrig haft en starkare position i den svenska samhällsdebatten. Obesitas Sverige kommer att fortsätta driva på för att den också ska leda till verklig förändring för alla som lever med sjukdomen.
Nu lämnar vi Almedalsveckan 2026 efter några intensiva dagar med många viktiga samtal om obesitas, prevention, folkhälsa och jämlik vård.
Något jag verkligen tar med mig från veckan är ett besked från socialminister Jakob Forssmed. Han var tydlig med att vi inte kan vänta. Frågan om subventionsglidning, vilket innebär en rädsla för att fel patienter får läkemedel inom förmånen, behöver hanteras och ett system kan vara på plats redan innan den stora läkemedelsutredningen är färdig.
För mig visar det att frågan nu tas på allvar på en helt annan nivå än tidigare.
Under veckan diskuterades också behovet av att regionerna måste prioritera obesitasvården. Patienter ska inte behöva stå utan vård eller behandling för att kunskapen saknas eller för att förutsättningarna ser olika ut i olika delar av landet.
Vi pratade också om behovet av ett nationellt grepp kring våra stora folksjukdomar. Förslaget om en nationell folksjukdomskommission lyftes fram som ett viktigt initiativ för att skapa långsiktighet, samordning och tydligare prioriteringar.
Men kanske det tydligaste tecknet på att vi faktiskt flyttar fram positionerna är hur samtalen har förändrats.
För bara några år sedan ägnade vi mycket tid åt att förklara att obesitas är en kronisk sjukdom.
Den diskussionen hörde jag i princip inte alls under årets Almedalsvecka.
Nu handlar samtalen om hur vi bygger ett system som fungerar för människor som lever med obesitas.
- Hur säkerställer vi tillgång till behandling?
- Hur skapar vi en mer jämlik vård över hela landet?
- Hur stärker vi det förebyggande arbetet?
- Och hur ser vi till att människor får rätt stöd i rätt tid?
Det här har inte hänt av sig självt. Det är resultatet av många års arbete från patienter, närstående, profession, forskare och andra engagerade aktörer.
Och framför allt är det resultatet av att ni som medlemmar har delat era erfarenheter, berättat om era liv, visat på bristerna i vården och stått upp för rätten till bättre behandling och bättre bemötande.
Era röster har gjort skillnad.
Vi har fortfarande mycket arbete kvar framför oss. Men efter årets Almedalsvecka känner jag hopp. Jag är övertygad om att vi är på väg mot en obesitasvård som är mer kunskapsbaserad, mer jämlik och bättre anpassad för de människor som lever med sjukdomen.
Tack för att ni är med och driver förändringen.
Jenny,
Generalsekreterare
Hur ser bilderna ut när media rapporterar om obesitas?
För många som lever med övervikt eller obesitas är svaret välbekant. Ofta möts vi av bilder på kroppar utan ansikten, magar i närbild eller personer som äter snabbmat. Bilderna återkommer gång på gång, oavsett om artikeln handlar om forskning, vård, stigma eller patienters erfarenheter.
Det vill vi förändra.
Genom projektet Obesitas i media arbetar vi för att öka kunskapen om hur obesitas skildras i media och bidra till en mer nyanserad och respektfull representation.
Som en del av projektet genomför vi nu vår fjärde och sista fotografering. Målet är att skapa ett nytt bildmaterial som visar människor som de är: med personlighet, vardag, relationer, arbete, intressen och livserfarenheter.
Vi söker dig som vill vara med
Vi söker dig som lever med övervikt eller obesitas och vill bidra till ett mer nyanserat och respektfullt bildspråk.
Vi vill skapa bilder som speglar människor i vardagen, på jobbet, tillsammans med familj och vänner, i fritidsintressen och i situationer där människan står i fokus. Bilder som visar den mångfald som finns bland personer som lever med övervikt och obesitas.
När sker fotograferingen?
Datum: 24 augusti 2026
Plats: Malmö
Ingen tidigare erfarenhet av modelluppdrag behövs.
Varför är detta viktigt?
Forskning visar att viktstigma kan påverka både psykisk hälsa, självkänsla och viljan att söka vård. Bilder spelar en viktig roll i hur vi formar våra uppfattningar om människor och sjukdomar.
Genom att skapa ett mer inkluderande och verklighetsnära bildmaterial vill vi bidra till att medier, organisationer och andra aktörer får bättre alternativ till de stereotypa bilder som fortfarande dominerar.
Vill du vara med?
Vill du vara med och bidra till en mer rättvis och respektfull bild av människor som lever med övervikt eller obesitas?
Kontakta oss på moa.arbin@obesitassverige.se för att veta mer eller anmäla ditt intresse.
Tillsammans kan vi förändra bilden av obesitas i media.
Riksförbundet Obesitas Sverige fortsätter att växa och vi ser ett allt större behov av att stärka vårt arbete på regional nivå. Därför bjuder vi nu in till två digitala informationsträffar, i norra Norrland (Norrbotten, Västerbotten, Jämtland, Västernorrland) och Dalarna, för dig som vill vara med och starta en länsförening.
Genom en länsförening skapas möjligheter till både gemenskap och påverkan där du bor. Det kan handla om att träffas, dela erfarenheter och samtidigt bidra till att förbättra vård och samhälle för personer som lever med obesitas.
På informationsträffarna berättar vi mer om vad det innebär att starta en länsförening, vilket stöd som finns från förbundet och hur du, utifrån dina egna förutsättningar, kan vara delaktig.
Oavsett om du själv lever med övervikt, obesitas eller hetsätningsstörning, är under behandling, är anhörig eller arbetar inom vården har du värdefulla erfarenheter och perspektiv att bidra med.
Informationsträff för Norrbotten, Västerbotten, Jämtland och Västernorrland
Bor du i något av våra nordligaste län? Då bjuder vi in till en gemensam informationsträff för att undersöka möjligheterna att starta länsföreningar i Norrbotten, Västerbotten, Jämtland och Västernorrland.
Norr är stort, men behovet av regionalt arbete är också stort. Därför vill vi nu undersöka intresset för att bygga upp ett starkare lokalt engagemang.
Datum: 1 juli kl. 19.00
Plats: Zoom
Anmälan är frivillig men uppskattas för att vi ska få en uppfattning om deltagarantalet.
Informationsträff för Dalarna
Bor du i Dalarna och vill engagera dig på regional nivå? Då är du varmt välkommen till vår digitala informationsträff.
Datum: 2 juli kl. 19.00
Plats: Zoom
Anmälan är frivillig men uppskattas för att vi ska få en uppfattning om deltagarantalet.
Vi hoppas att du vill vara med och bidra till ett starkare regionalt arbete. Tillsammans kan vi skapa både gemenskap och förändring där du bor.
Har du erfarenhet av att leva med både obesitas och hetsätningsstörning? Genom att dela din berättelse kan du bidra till ökad kunskap, synliggöra fler perspektiv och ge en mer nyanserad bild av hur det är att leva med båda sjukdomarna.
Att leva med både obesitas och hetsätningsstörning är vanligare än många tror. Samtidigt är kunskapen om samsjukligheten fortfarande låg och många erfarenheter förblir osynliga.
Genom att dela din berättelse kan du bidra till att öka kunskapen, synliggöra fler perspektiv och ge en mer nyanserad bild av hur det är att leva med både obesitas och hetsätningsstörning.
Din berättelse kan bidra till ökad kunskap och förståelse om samsjukligheten mellan obesitas och hetsätningsstörning.
Vi vet att det kan kännas känsligt att berätta om sin livssituation. Därför är det du som bestämmer vad du vill dela. Det är helt frivilligt att delta, du kan avbryta när som helst och du är alltid anonym i det material som används.
Efter din intresseanmälan kontaktar vi dig för ett tryggt och respektfullt samtal. Tillsammans avgör vi vad du känner dig bekväm med att dela.
Din berättelse kan komma att användas på vår webbplats, i sociala medier, som berättarröst eller i föreläsningar för att öka kunskapen om samsjukligheten mellan obesitas och hetsätningsstörning och bidra till ökad förståelse.
Vi söker dig som vill bidra med din berättelse i din egen takt och på dina egna villkor.
Vill du vara med?
Du gör det på dina villkor och kan vara anonym om du vill.
Maila din intresseanmälan till: volontar@obesitassverige.se
Vill du veta mer?
Läs mer om My Story och om hetsätningsstörning via länkarna nedan.
https://obesitassverige.se/my-story/hetsatning
obesitassverige.se/hetsatning
Idag meddelar Novo Nordisk att företaget har lämnat in en ny ansökan till Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV) om subvention för behandling av barn och ungdomar med obesitas. Ansökan omfattar barn och unga mellan 12 och 18 år med svår obesitas.
Obesitas Sverige välkomnar beskedet.
Obesitas är en kronisk sjukdom som kan få allvarliga konsekvenser för både fysisk och psykisk hälsa redan under uppväxtåren. Tidig behandling kan vara avgörande för att minska risken för framtida komplikationer och ge barn och unga bättre förutsättningar för hälsa och livskvalitet.
Socialstyrelsens utvärdering av läkemedelsbehandling vid obesitas visar att behandlingen har god effekt hos barn och ungdomar. Samtidigt finns det i denna patientgrupp ofta en tydlig uppföljning inom specialistvården med god dokumentation och uppföljning av behandlingsresultat.
– Vi ser mycket positivt på att en ny ansökan nu har lämnats in. Det finns många barn och ungdomar med svår obesitas som skulle kunna ha nytta av behandling, men där familjens ekonomi idag blir avgörande för om behandlingen är möjlig eller inte. Så ska det inte vara, säger Jenny Vinglid, generalsekreterare för Obesitas Sverige.
Obesitas Sverige möter regelbundet familjer som själva får bära hela kostnaden för behandlingen.
– Vi ser familjer där ekonomin påverkas kraftigt för att ett barn ska få den vård som behövs. För vissa innebär det stora uppoffringar. Det kan också skapa en känsla av skuld eller press hos barnet när det upplever att familjen måste avstå från annat för att ha råd med behandlingen. Barn ska inte vara beroende av sina föräldrars ekonomiska förutsättningar för att få tillgång till vård, säger Jenny Vinglid.
Obesitas Sverige hoppas nu att processen kan gå skyndsamt och att beslutet grundas på barnens medicinska behov.
– Tillgång till evidensbaserad behandling ska utgå från behov och inte från plånbok. Vi hoppas att den här ansökan kan bli ett viktigt steg mot en mer jämlik vård för barn och ungdomar med obesitas i Sverige, säger Jenny Vinglid.
Nästa vecka är Obesitas Sverige på plats i Almedalen och medverkar i en rad seminarier, paneler och samtal.
Vi lyfter frågor som rör jämlik tillgång till vård, patientperspektivet, barns hälsa, förebyggande insatser och hur samhället ska möta de möjligheter och utmaningar som följer av den snabba utvecklingen inom obesitasbehandling. De programpunkter vi deltar i är:
Obesitas – inte som andra sjukdomar
Obesitas är en av våra vanligaste kroniska sjukdomar, men hanteras fortfarande inte som andra sjukdomar. Moderna behandlingar skapar nya möjligheter att förebygga allvarliga följdsjukdomar, men väcker också frågor om vem som ska få behandling, vem som ska betala och hur vården kan bli mer jämlik. Hur ska regioner, primärvård och nya vårdaktörer tillsammans möta framtidens behov?
Var sjätte fyraåring i vissa regioner har en ohälsosam vikt – är det läge att göra något annorlunda?
I dag påverkas barns möjligheter till god hälsa i hög grad av faktorer som familjens ekonomi och livsmiljö. Hur kan vi minska skillnaderna i hälsa och skapa bättre förutsättningar för alla barn att växa upp med goda levnadsvillkor?
Kunskap eller plånbok – vad styr svensk obesitasvård?
Sverige har fått ett nytt nationellt kunskapsstöd för obesitas, men når den behandling som vården vet fungerar fram till patienterna? När effektiva behandlingar saknar subvention och patienter uppmanas vänta tills sjukdomen blivit svårare väcks frågor om vad som egentligen styr svensk obesitasvård. Är det kunskapen eller plånboken?
Patienten i fokus: Varför är det så svårt att gå ner i vikt?
Obesitas är fortfarande omgivet av okunskap, stigma och förenklade förklaringar. Hur påverkas personer som lever med obesitas av omvärldens fördomar, vårdens bemötande och en verklighet där allt fler får bekosta sin behandling själva? Vad betyder det för patienten och för möjligheten till jämlik vård?
Hur rustar vi vården för nästa generations genombrott mot våra stora folksjukdomar?
Medicinska genombrott skapar nya möjligheter att förebygga sjukdom, förbättra hälsa och minska framtida samhällskostnader. Men hur säkerställer vi att patienter får tillgång till nya behandlingar i tid, innan både hälsoutmaningarna och kostnaderna växer sig ännu större?
Obesitasvård – inte bara läkemedel: hur skapar vi en modern och patientnära behandling i praktiken?
Socialstyrelsens nationella utvärdering visar att många personer som lever med obesitas inte får den vård de behöver. Hur bygger vi en mer jämlik och sammanhållen obesitasvård med tydliga vårdvägar, långsiktigt stöd och bättre uppföljning?
När läkemedel förändrar samhället – obesitas, viktminskningsbehandling och vägen framåt
De nya läkemedlen förändrar förutsättningarna för behandling av obesitas och väcker frågor långt utanför vården. Hur påverkas prevention, samhällsekonomi, konsumtionsmönster och jämlik tillgång till behandling när efterfrågan ökar och allt fler får tillgång till behandling?
Vilka ska behandlas med obesitasläkemedel och vem betalar notan?
Läkemedlen mot obesitas har blivit allt effektivare och mer tillgängliga, men debatten om vem som ska betala fortsätter. Ska staten och sjukvården stå för kostnaden eller ska individen själv göra det? Hur väger vi patientnytta mot vårdens begränsade resurser?
På plats under veckan finns generalsekreterare Jenny Vinglid, kommunikationsstrateg Ulrika Wedin. och samordnare Ellen Öhrnell Wendel. Vi bidrar gärna med patientperspektiv, erfarenheter och kunskap i fler sammanhang under veckan.
Välkommen att ta del av våra programpunkter och lyfta de här viktiga frågorna tillsammans med oss!
Personer som lever med obesitas får sällan frågor om hetsätning i kontakten med vården, trots att hetsätningsstörning är den vanligaste ätstörningen och särskilt vanlig bland personer med obesitas.
En bidragande orsak är att det länge har saknats svenska frågeformulär som är anpassade för denna grupp. För att bidra till bättre verktyg i vården pågår nu en studie där forskare vill undersöka hur personer med obesitas uppfattar tre frågeformulär om hetsätningsstörning.
Studien genomförs i samarbete med Obesitas Sverige och Frisk & Fri.
Dina erfarenheter behövs
Tre frågeformulär har valts ut som särskilt lovande. Två av dem har nyligen översatts till svenska. Innan de kan användas i vården behöver forskarna förstå hur de upplevs av personer som själva skulle kunna få frågorna vid ett besök hos läkare, psykolog eller annan vårdpersonal.
Forskarna vill bland annat få svar på frågor som:
- Är formulären lätta att förstå?
- Finns det frågor som känns otydliga eller svåra att tolka?
- Finns det risk för missförstånd?
- Väcker frågorna tankar eller känslor som kan vara viktiga för vårdgivare att känna till?
Dina erfarenheter kan bidra till att förbättra verktygen innan de används i vården.
Vem kan delta?
Du kan delta om du:
- lever med obesitas
- är 15 år eller äldre
- talar och förstår svenska
Du väljer själv om du vill ge synpunkter på ett, flera eller samtliga formulär.
Hur går studien till?
Studien genomförs under 2026.
Om du väljer att delta får du först fylla i ett eller flera frågeformulär om hetsätningsstörning. Därefter deltar du i en intervju där du får berätta hur du upplevde frågorna och formulären.
Intervjun kan genomföras digitalt eller på en plats som passar dig.
All information som samlas in avidentifieras. Deltagandet är frivilligt och du kan när som helst avbryta ditt deltagande utan att ange någon anledning.
Intervjuerna genomförs av någon i forskargruppen:
- Kajsa Järvholm, psykolog
- Anne Christenson, fysioterapeut och KBT-terapeut
- Johanna Frennert, psykologstudent
- Jacob Björkhem, psykologstudent
Anmäl ditt intresse
Är du intresserad av att delta i studien?
Anmäl ditt intresse här.
Om du har frågor om studien är du välkommen att kontakta ansvarig forskare:
Kajsa Järvholm
kajsa.jarvholm@psy.lu.se
0705-727987
Dina erfarenheter kan bidra till att förbättra de frågeformulär som i framtiden kan användas för att identifiera hetsätningsstörning i vården.
Idag publiceras det nationella vårdprogrammet för obesitas hos vuxna. Det är ett viktigt steg för att skapa förutsättningar för en mer jämlik och evidensbaserad obesitasvård i hela landet.
Genom att samla aktuell kunskap och tydliga rekommendationer skapar vårdprogrammet en gemensam grund för hur obesitas ska utredas, behandlas och följas upp i hela landet. Det är särskilt viktigt i en situation där tillgången till vård fortfarande skiljer sig åt mellan olika regioner.
Vårdprogrammet tydliggör flera avgörande utgångspunkter:
- Obesitas är en kronisk sjukdom med stor komplexitet
- Diagnosen kan inte fastställas enbart utifrån BMI
- Det krävs en strukturerad utredning innan behandling kan planeras
- Behandlingen behöver vara personcentrerad, anpassad efter individens behov och följas upp över tid
Detta är kunskap som länge har varit väl förankrad i forskning och klinisk erfarenhet. Trots det möter många personer som lever med obesitas fortfarande en vård där tillgången till utredning, behandling och uppföljning varierar beroende på var i landet de bor.
En särskilt viktig del av vårdprogrammet är betoningen på respektfullt bemötande. Personer med obesitas har ofta erfarenheter av stigma, diskriminering och negativt bemötande i vården. Vårdprogrammet lyfter därför vikten av att lyssna förutsättningslöst, undvika antaganden om levnadsvanor och skapa en vårdmiljö där patienten känner sig sedd och tagen på allvar.
Vårdprogrammet beskriver också tydligt att obesitasbehandling behöver utgå från individens hälsa, livssituation och eventuella följdsjukdomar eller samsjuklighet. Behandlingen kan omfatta kombinerad levnadsvanebehandling, läkemedel och kirurgi, även rehabilitering och långsiktig uppföljning är viktigt. För många patienter krävs insatser från flera professioner som arbetar tillsammans över tid.
Riksförbundet Obesitas Sverige välkomnar att vårdprogrammet tydligt beskriver obesitas som en kronisk sjukdom som kräver långsiktig vård, behandling och uppföljning. Det ger vården ett viktigt stöd och stärker förutsättningarna för ett mer jämlikt omhändertagande i hela landet.
Samtidigt är ett vårdprogram bara början.
Kunskapen finns. Riktlinjerna finns. Nu behöver vården ges förutsättningar att omsätta dem i praktiken.
Idag är tillgången till obesitasvård fortfarande ojämlik. Många patienter får vänta länge på hjälp, eller får aldrig tillgång till den behandling och uppföljning som deras sjukdom kräver. Skillnaderna mellan regioner är stora, och alltför många lämnas att själva navigera i vårdsystemet.
För att vårdprogrammet ska göra verklig skillnad krävs att frågan prioriteras av beslutsfattare på nationell, regional och lokal nivå. Personer som lever med obesitas måste få samma möjlighet till evidensbaserad vård som personer med andra kroniska sjukdomar.
Hur vården organiseras och prioriteras kommer att vara avgörande för om vårdprogrammets intentioner kan förverkligas.
Inför valet 2026 vill Riksförbundet Obesitas Sverige se konkreta satsningar för att stärka obesitasvården i hela landet. Ingen ska nekas vård, behandling eller uppföljning på grund av bostadsort eller regionala prioriteringar.
Det nationella vårdprogrammet är ett viktigt steg. Nu måste det följas av politiska beslut, resurser och ett långsiktigt arbete för att säkerställa att kunskapen når hela vägen fram till patienten.
Först när kunskapen omsätts i praktiken kan personer som lever med obesitas få den vård de har rätt till, oavsett var i landet de bor.
Läs det nationella vårdprogrammet i sin helhet här.
Många som lever med övervikt eller obesitas möter stora utmaningar i vardagen – från viktmobbning och diskriminering till psykisk ohälsa och känslor av ensamhet. Hos Obesitas Sverige erbjuder vi stöd via chatt och telefon till personer som behöver någon att prata med.
Just nu genomför vi en riktad satsning för att stärka stödlinjen inför hösten. Efter sommarperioden ser vi ofta ett ökat behov av samtalsstöd, och vi vill därför vara väl förberedda för att kunna möta människor som behöver någon att prata med. Nu söker vi fler ideella samtalsstödjare som vill vara med och göra skillnad.
Vad innebär det att vara samtalsstödjare?
Som samtalsstödjare är du en trygg röst i andra änden – någon som lyssnar, bekräftar och stöttar. Du väljer själv om du vill engagera dig via vår chatt, stödtelefon eller båda. Ingen tidigare erfarenhet, utbildning eller särskild bakgrund krävs. Det viktigaste är att du tror på allas rätt till ett gott bemötande.
Flexibelt, ideellt och meningsfullt
Uppdraget är helt ideellt och sker på distans. Du loggar in via en webbsida för att bemanna chatten och samtal via stödtelefonen kopplas till din mobil. Du styr själv över ditt engagemang men vi önskar att du deltar minst två pass i månaden (varje pass är 2 timmar).
Chatten har öppet både dag- och kvällstid, medan telefonen är öppen på söndagskvällar, vilket gör det enkelt att hitta tider som passar din vardag.
Nästa utbildningsomgång genomförs under juni och vi tar emot intresseanmälningar löpande, med planerad uppstart för nya volontärer i augusti.
Gör skillnad på dina villkor
Att vara samtalsstödjare hos Obesitas Sverige handlar inte om att ha alla svar. Det handlar om att finnas där. Att lyssna utan att döma. Att ge stöd, värme och hopp till någon som kanske inte har det någon annanstans.
Vill du vara med?
Läs mer och anmäl ditt intresse här.