Svar på Jörg Carlssons debattinlägg ”Dekretet att ersätta ordet fetma med obesitas är en tankevurpa” (Läkartidningen, 25 februari 2025).

Eftersom vi tyvärr inte fått möjlighet att publicera vårt debattsvar i Läkartidningen publicerar vi den på vår hemsida.

Vi förstår att ord kan skapa förvirring, men ibland behövs förändringar för att åstadkomma verklig utveckling. Beslutet att gå från begreppet "fetma" till det medicinska begreppet "obesitas" är inte en tankevurpa – det är ett välgrundat och genomtänkt beslut som fattades redan 2018 av oss som patientorganisation, långt innan diskussionen lyftes till nationell nivå.

En förändring för att minska stigma

Det huvudsakliga syftet med detta beslut var inte att följa ett modeord eller bidra till någon form av förvirring, utan att förändra synen på sjukdomen obesitas. För personer som lever med obesitas har begreppet "fetma" länge varit belastat med fördomar, stereotypa föreställningar och en orättvis stämpel om brist på viljestyrka och självkontroll. Att använda det medicinskt etablerade begreppet "obesitas" är ett sätt att tydligt markera sjukdomens komplexitet, dess mångfacetterade orsaker och behovet av behandling.

Socialstyrelsen har, efter omfattande dialog med både patienter och profession, valt att använda termen obesitas i sina nationella riktlinjer just för att undvika stigmatisering och förenklande synsätt. Det handlar inte om en ytlig förändring av språket, utan om en medveten strategi för att öka kunskapen kring sjukdomen och dess allvarliga konsekvenser.

Kronisk, komplex och multifaktoriell sjukdom

Några kommentarer till Carlssons debattartikel lyfter fram föreställningen att obesitas främst handlar om enkla livsstilsval och kaloriintag. Det är just den typen av förenklade resonemang som modern forskning sedan länge motbevisat. Obesitas är enligt vetenskaplig konsensus en kronisk, komplex och multifaktoriell sjukdom där både biologiska, genetiska, psykologiska och miljömässiga faktorer samspelar. Att hävda något annat innebär att man bortser från över två decenniers forskning och expertis inom området.

Att misstänkliggöra patientorganisationer och läkare som arbetar med obesitas genom att koppla ihop dem med kommersiella intressen är en olycklig strategi som ytterligare spär på stigma och fördomar. Självklart måste vården alltid vara vaksam på kommersiella intressen, men det får aldrig hindra medicinskt välgrundade beslut och rätten till effektiv behandling för patienterna. Precis som vid diabetes typ 2, hypertoni eller hjärt-kärlsjukdomar är behandling och läkemedel viktiga verktyg för att minska allvarliga följdsjukdomar och förbättra människors livskvalitet.

Ett internationellt vedertaget begrepp

Professor Carlsson menar att begreppet "obesitas" skulle kränka patienter mer eftersom det härstammar från latin och antyder att sjukdomen beror på "okontrollerat ätande". Denna argumentation bygger på en etymologisk tolkning som är långt från dagens kliniska verklighet. Tvärtom är begreppet obesitas idag internationellt accepterat och används just för att betona sjukdomens medicinska natur, inte för att lägga skulden på den som är drabbad.

Att, som artikeln antyder, tro att ordbytet skulle "kränka patienterna ännu mer" är att underskatta patienternas egen kompetens och önskan om att ses som individer med en medicinsk diagnos, snarare än som personer som enbart har gjort "fel val". Redan 2018 insåg vi, långt innan Socialstyrelsens initiativ, behovet av att förändra attityder och öka kunskapen kring obesitas.

Fokus måste ligga på vården

Det är märkligt att debatten kring obesitas så ofta fastnar i diskussioner om ordval i stället för att fokusera på hur vi kan förbättra vården för patienterna och öka kunskapen om sjukdomen. Behandlingar för obesitas, såsom obesitaskirurgi, har funnits i över 20 år, och idag är 30 procent av den verksamheten vinstdrivande. Detta har inte ifrågasatts på samma sätt. Varför väcks kritiken först nu när ytterligare behandlingsalternativ blivit aktuella?

Vår viktigaste fråga kvarstår: Kan vi inte en gång för alla acceptera obesitas som den sjukdom den är, lämna fördomarna bakom oss, och fokusera på att öka kunskapen, förbättra vården och bemöta patienterna med respekt? Debatten bör handla om vården som ges, inte vilket ord som används. Det är där patientnyttan finns – och där bör också fokus ligga.

Jenny Vinglid,
Generalsekreterare Obesitas Sverige