Under året som har gått har vi gång på gång fått ta del av rapportering i media som berättar om hur personer som “bara vill gå ner i vikt” tar medicin från patienter med den kroniska sjukdomen typ 2-diabetes. Nu har även Läkemedelsverket publicerat en debattartikel med rubriken “Förskriv inte diabetesläkemedel för viktnedgång”. 

Vad som helt missas i debatten är att även obesitas är en komplex och kronisk sjukdom och att patienter som lever med obesitas, precis som patienter med typ 2-diabetes, har rätt till en evidensbaserad och jämlik vård och att få vara så symtomfria som möjligt i sin kroniska sjukdom.

Den text Läkemedelsverket publicerat bidrar till att öka stigmatiseringen av en redan utsatt grupp som upplever omfattande diskriminering både i kontakten med vården och i samhället i stort. Två patientgrupper med kroniska sjukdomar ställs mot varandra och gång på gång värderas den ena gruppen högre.

70-80 procent av patienter med typ 2-diabetes har även diagnosen obesitas och de flesta har först haft obesitas och sedan utvecklat följdsjukdomen typ 2-diabetes. Personer som lider av obesitas löper stor risk för att utveckla såväl typ 2-diabetes som hjärt- och kärlsjukdomar, cancer och andra allvarliga följdsjukdomar om de inte får behandling mot obesitas.

Det finns en allmänt spridd uppfattning att patienter med obesitas bara kan välja att “äta mindre och röra sig mer” så är problemet löst. I den pågående debatten finns en outtalad, men tydlig attityd att patienter med obesitas egentligen får skylla sig själva och därmed inte har samma rätt till vård som andra patienter med kroniska sjukdomar. Men all forskning visar att de bakomliggande orsakerna till obesitas är komplexa och att patienten behöver stöd från vården och behandling.

En annan djupt rotad missuppfattning är att behandling av obesitas handlar om att patienten vill bli smal. Men det handlar inte om utseende utan om hälsa! Precis som andra patienter med kroniska sjukdomar vill patienter med obesitas få må så bra som möjligt i sin kroniska sjukdom.

HOBS har i flera år flaggat för att Sverige inte har en jämlik och fungerande vård för patienter med obesitas och att vår patientgrupp ofta nekas vård. Vi har också påtalat att behandling av obesitas i Sverige är en klassfråga där många patienter själva lägger stora summor på läkemedel då de inte är subventionerade.

Ozempic är ett diabetesläkemedel som är subventionerat för patienter med diabetes, men som patienter med obesitas vid så kallad off label-förskrivning får betala 1050 kronor per månad för. Exakt samma läkemedel, men i lite högre dos, är under namnet Wegovy godkänt för behandling av obesitas. Men det är inte subventionerat och kostar en patient med obesitas 3600 kronor i månaden, vilket gör det orimligt att hänvisa till det som ett alternativ.

Vi är medvetna om den utsatthet det innebär att ett läkemedel är restnoterat. Men det rimliga sättet att hantera situationen är att titta på lösningar, inte att offentligt gå ut och ställa två allvarligt kroniskt sjuka patientgrupper mot varandra.

Istället för att ytterligare stigmatisera patienter med obesitas bör Läkemedelsverket fokusera på att så snart som möjligt få in fler godkända läkemedel för både typ 2-diabetes och obesitas på den svenska marknaden. Läkemedelsverket bör också tillsammans med andra myndigheter titta på fler subventionerade läkemedel för båda patientgrupperna. Det finns ett flertal läkemedel som idag är godkända i andra länder, men inte i Sverige.

HOBS förväntar sig att ansvariga beslutsfattare och myndigheter ser till att patienter med obesitas, precis som alla andra patientgrupper med kroniska sjukdomar, får tillgång till en jämlik, evidensbaserad och subventionerad vård.

Pressmeddelande från Läkemedelsverket: https://www.lakemedelsverket.se/sv/nyheter/forskriv-inte-diabeteslakemedel-for-viktnedgang

Debattartikel i Läkartidningen: https://lakartidningen.se/opinion/debatt/2023/12/forskriv-glp-1-receptoragonister-endast-pa-godkand-indikation/