Den 28 april släpptes den första version av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård vid obesitas. Riktlinjerna ger rekommendationer om undersökningar och behandlingar och vänder sig framförallt till de som beslutar om resurserna i hälso- och sjukvården.

 

Idag är obesitas både underdiagnostiserat och underbehandlat, och vården för personer med obesitas är mycket ojämlik och skiljer sig mellan olika delar av landet. HOBS har under flera år, tillsammans med SFO – Svensk förening för Obesitasforskning och SFOK – Svensk förening för obesitaskirurgi, drivit på för att få fram de världsunika riktlinjerna.

Syftet med de nya riktlinjerna är att höja kompetensen inom vården och att mer resurser ska gå till diagnostisering och behandling av obesitas. Den som har obesitas ska också bemötas på ett respektfullt sätt, få den vård den behöver och har rätt till, och på sikt få möjlighet att leva ett friskare liv.

 

HOBS har länge kämpat för att du oavsett vem du är och var du bor ska ha rätt till samma goda vård, och att vården som ges alltid är evidensbaserad. Förhoppningen är att riktlinjerna ska leda till att vården får ett mer strukturerat omhändertagande av personer med obesitas och att fler får möjlighet till utredning, behandling och uppföljning.

 

I dag är BMI det främsta redskapet för att att ge en obesitasdiagnos, men då BMI inte tar hänsyn till fördelning mellan muskler och fett i kroppen är det ett trubbigt redskap. Riktlinjerna strävar efter att ta ett helhetsgrepp om diagnosen och har ett holistiskt förhållningssätt där även till exempel blodsocker och blodfetter vägs in när en diagnos ställs.

 

För att säkerställa att personer med obesitas får ett professionellt bemötande, och inte möts av fördomar och stigmatisering, behöver kunskapen och kompetensen inom hälso- och sjukvården stärkas. Idag undviker många patienter med obesitas att söka vård av rädsla för hur de ska bemötas. Det är något vi bland annat sett i HOBS senaste undersökning om bemötande inom vården.

 

Riktlinjerna rekommenderar också, utifrån den senaste forskningen, ett antal insatser som sjukvården ska lägga resurser på. Det handlar till exempel om läkemedel, kirurgi och kombinerade levnadsvanor.

 

Det finns siffror som visar att enbart en procent av patienterna får tillgång till läkemedel och idag finns bara ett subventionerat läkemedel. Det här är ett område där HOBS driver på för att fler läkemedel ska subventioneras och fler ska få rätt till läkemedel för behandling av sin sjukdom.

 

HOBS vänder sig också mot den kortsiktighet vi ser i resursfördelning. Det är viktigt att se att den kostnad som läggs på behandling på sikt kan ge stora besparingar i samhällskostnader och minska det individuella lidandet.

 

HOBS har varit delaktig i att utforma riktlinjerna som ska säkerställa att du som patient får evidensbaserad och jämlik vård. Några av de viktiga frågor HOBS drivit, som nu finns med i riktlinjerna, handlar om bemötande, ökad kunskap och rätt till diagnos.

 

Riktlinjerna är också betydelsefulla för att de slår fast att obesitas är en komplex, kronisk sjukdom där den som drabbas riskerar att få kraftigt försämrad livskvalitet, drabbas av andra svåra sjukdomar och förtida död.

 

Nu går riktlinjerna ut på remiss igen och vi vill gärna ha din åsikt. Anmäl dig till HOBS fokusgrupp så får du möjlighet att vara med och tycka till. Läs mer och anmäl dig på hobs.se/fokusgrupp.

 

Se HOBS generalsekreterare Jenny Vinglid diskutera riktlinjerna tillsammans med läkaren och obesitasforskaren Johanna Uddén i Morgonstudion, SVT. Inslaget sänds 2:38 in i programmet.