Andelen personer i Sverige med obesitas fortsätter att öka och frågan om vilken roll hälsosamma livsmedel spelar lyfts just nu i debattartiklar och sociala medier. HOBS efterlyser en större medvetenhet kring familjers olika ekonomiska förutsättningar och hur det påverkar möjligheten att välja hälsosam mat.

En ny undersökning visar att andelen personer med obesitas i Stockholms län fortsätter att öka, och 2021 var uppe i 14,4 procent. Under de senaste tre åren har obesitas framför allt ökat snabbt hos de som är under 45 år.

Pandemin ses som en anledning till ökningen och vi på HOBS är inte förvånade. I våra stödsamtal har vi mött patienter som vittnat om isolering, nedstängda behandlingar och oro över att tillhöra en riskgrupp.

Som en följd av undersökningen ser vi nu också en debatt kring vad som är hälsosamma livsmedel och vilken mat som är bäst för att vända den negativa trenden. HOBS är positiv till att livsmedelsfrågan lyfts upp och att debatten utgår från evidens och fakta, inte eget tyckande och trender.

Men en fråga som vi upplever ofta glöms bort när vi pratar om livsmedel är olika gruppers möjlighet att faktisk köpa mer hälsosam kost. Inflationen är just nu alarmerande och vi ser att prisökningen är högst på livsmedel som klassas som mer hälsosamma och bättre val, och som förespråkas av forskare och myndigheter.

Idag finns det många barnfamiljer som av ekonomiska skäl har svårt att ge sina barn den rekommenderade mängden frukt och grönt, och andra livsmedel som bedöms som hälsosamma och viktiga för ett barn som växer. 

Att diskutera problemen med ultraprocessad mat är bra, men vi vill också se en debatt kring priset på hälsosamma livsmedel och vad som ska göras för att stötta de mest utsatta familjerna. Vi får stödsamtal från föräldrar som känner oro inför skolstarten och för att ha råd att skicka med sina barn en frukt till skolan varje dag.

När det går att få en korv med bröd för fem kronor, och ett litet äpple i butiken intill kostar åtta kronor är det något som är fel med systemet.

Vi på HOBS efterlyser också mer medel till forskning kring förebyggande insatser. Stora resurser läggs på att forska kring de följdsjukdomar som följer med obesitas, som cancer, diabetes typ 2 och hjärt- och kärlsjukdomar.

Men det finns också ett behov av mer forskning kring hur vi skapar ett samhälle som förebygger obesitas. Bland annat genom riktade insatser som stöttar de familjer som är mest utsatta, men också kring förändringar på övergripande samhällsnivå.