Lär dig mer om barnobesitasbehandlingar

Att tidigt identifiera och utreda obesitas hos barn är avgörande för att säkerställa deras rätt till en hälsosam framtid. Obesitas kan leda till allvarliga följdsjukdomar och psykisk ohälsa om det inte hanteras i tid. En strukturerad och individuell vårdplan är nödvändig för att ge barn de bästa förutsättningarna för en god hälsa. Obesitas Sverige arbetar för att alla barn ska ha tillgång till den vård och behandling de har rätt till, enligt både Barnkonventionen och svensk lagstiftning. 

Varför är det viktigt att identifiera och utreda?

FN:s konvention om barnets rättigheter (även kallad barnkonventionen) är lag i Sverige sedan 2020. Barnkonventionen definierar barn som varje människa under 18 år, slår fast att barn är individer med egna rättigheter och ger övergripande vägledning för hälso- och sjukvården kring alla barns rätt till sjukvård och en hälsosam tillväxt.

Alla barn med Iso-BMI > 30 ska ha rätt att utredas. Yngre barn bör uppmärksammas och efter individuell bedömning kan barnet remitteras i samråd med barnsjukvården från två års ålder. Onormala och snabba viktökningar som ger misstanke om annan sjukdom eller syndrom ska uppmärksammas och
utredas skyndsamt oavsett ålder.

Det är viktigt att tidigt uppmärksamma barn med en snabb viktutveckling eller etablerad obesitas. Många barn med obesitas har inga symtom och mår bra. Andra har stora problem med försämrat psykiskt mående och kroppslig ohälsa. Risken att utveckla följdsjukdom ökar med stigande ålder och ofta med grad av obesitas. Ju tidigare behandling sätts in desto bättre resultat. 

När ett barn identifierats med obesitas bör en strukturerad utredning utföras av barnläkare, barnsjuksköterska och vid behov dietist, fysioterapeut eller annan relevant profession med barnkompetens. I basutredningen tas en noggrann anamnes med kartläggning av bland annat tillväxtmönster, matvanor, fysisk aktivitet och livskvalitet. Det är viktigt att tidigt identifiera särskilda riskfaktorer för komplicerande sjukdomar, psykisk ohälsa eller om barnet har behov av särskilt stöd. Det kan också vara aktuellt med blodprovstagning.

Vi på Obesitas Sverige lyssnar på barnens röster om att inte ta del av sin tillväxtkurvan innan 13 års ålder. Tillväxtkurvan är ett verktyg först och främst för vården och kan användas tillsammans med vårdnadshavarna för att förklara en ohälsosam viktutveckling. 

 

Rätt till vård och behandling

Barn som har fått diagnosen obesitas har samma rättigheter som andra barn med kroniska sjukdomar har till rätt vård och behandling.

Vi vet att det inte ser ut så i Sverige idag då flera regioner inte erbjuder behandling för barnobesitas samt att alla evidensbaserade behandlingar inte är subventionernade. Men Patientlagen (2014:821) anger att vårdgivaren ska erbjuda patienten anpassad information om bland annat diagnosen, möjliga alternativ för vård, risk för biverkningar och förväntade väntetider samt information om möjligheten att själv välja mellan likvärdiga behandlingar (3 kap 1–2 § patientlagen). Vårdgivaren ska enligt samma lag erbjuda fast vårdkontakt på begäran eller vid behov, samt vid allvarlig sjukdom ge information om möjlighet till ny medicinsk bedömning även inom annan region. Obesitas Sverige arbetar aktivit för att alla barn med diagnosen obesitas ska ha rätt till vård och behandling. Saknas det behandling i din region? Ta gärna kontakt med oss. 

Evidensbaserad behandling för barnobesitas

Barnobesitas är en komplex kronisk sjukdom som kräver långsiktig behandling och det är viktigt att den alltid individualiseras. Behandlingen varierar oftast över tid och är beroende av barnets ålder, familjens beheov och hur sjukdomen utvecklas under behandlingstiden. För att hantera en så pass komplex sjukdom och behandling krävs ofta ett multidisciplinärt behandlingsteam med barnkompetens. Det nationella vårdprogrammet rekommenderar att följande finns med i behandlingsteamet, läkare, sjuksköterska, dietist, fysioterapeut, arbetsterapeut, psykolog och kurator. Kom ihåg att strukturerad barnobesitasbehandling inte innebär att man bantar ett barn, men erbjuder strukturerad individuell vård och behandling och att behandla ett barn skapar inte ätstörningar enligt forskning och studier. 

Den vanligaste behandlingen för barn med fetma är kombinerad levnadsvanebehandling (KLB). Detta är grunden i all behandling och syftar till att hjälpa barnet att uppnå en hälsosam vikt.

KLB innebär att man får stöd för att förändra sina vanor, särskilt vad gäller mat och fysisk aktivitet. Här är det viktigt att barn under 18 år inte ansvarar för sin behandling utan det är vårdnadshavarna i samråd med teamet som tillsammans lägger upp en behandlingsplan. Ett barn under 18 år kan inte påverka sin ekonomi. 

  • Matvanor: Hjälp med att äta mer hälsosamt.
  • Fysisk aktivitet: Uppmuntran och stöd för att röra sig mer.

Regelbundna Besök

Barnet bör regelbundet träffa ett team av experter som är vana att arbeta med barn. Hur ofta och hur intensiv behandlingen är beror på vad barnet behöver, hur gammalt det är, hur allvarlig obesitas är, vilken typ av behandling som används och hur bra behandlingen fungerar.

Individuell Anpassning

Eftersom obesitas kan vara svår att behandla, kan barnet behöva prova flera olika typer av behandling innan man hittar något som fungerar bra.

Genom att ge stöd för att förändra vanor och genom regelbundna besök hos experter, kan barn med obesitas få hjälp att nå en hälsosammare vikt.

Vid svår obesitas, tecken på följdsjukdomar eller om graden av obesitas ökar trots behandling kan mer intensifierade insatser bli aktuella, inklusive läkemedelsbehandling och kirurgi.

Läkemedelsbehandling i kombination med kombinerad levnadsvanebehandling (KLB) kan vara användbart när enbart KLB inte ger önskat resultat. OBS! Läkemedelsbehandling vid obesitas bör ske på specialiserad nivå av en barnspecialist. Läkemedel för barnobesitas är inte subventionerat i Sverige idag, men du kan ansöka om merkostnadsersättning från försäkringskassan. Lär mer om merkostnadsersättning här

Många barn med obesitas uppger att de aldrig upplever en mättnadskänsla och att de alltid går omkring med en ständig hunger och sug. Många barn lider stort av det här och känner att de inte är som sina kompisar som upplever att de är mätta efter en måltid. Därför är det viktigt att fråga och barns upplevelser kring mättnad och hunger, samt hur vårdnadshavarna upplever sitt barns hungersignaler. 

GLP-1 analoger
GLP-1 analoger är en läkemedelsgrupp som används både vid typ 2-diabetes och obesitas. Läkemedlen liknar ett naturligt förekommande hormon som kallas glukagonlik peptid-1 (GLP-1) som frigörs från tarmen efter en måltid och fungerar bland annat genom att verka på receptorer i hjärnan som kontrollerar aptiten, vilket leder till ökad mättnadskänsla och minskad hunger. Det läkemedlet som är godkänt i Sverige idag är godkänt från 12 år
Läkemedelsbehandlingen bör kombineras med KLB (både före, under och efter) för att uppnå bästa resultat.

Obesitaskirurgi

Obesitaskirurgi är den mest bestående, säkra och effektiva behandlingen för ungdomar med svår obesitas och förekomst av medicinskt försvårande tillstånd som typ 2-diabetes, sömnapnésyndrom, leverförfettning, påverkad mobilitet eller ledproblem. Behandlingen är godkänd från 15 år i Sverige och det genomförs max 100 operationer varje år. För att genomgå obesitaskirurgi som ungdom krävs att man genomgått strukturerad obesitasbehandling under lång tid. Det är en nationellt board bestående av ledande läkare, kirurger, psykolog samt dietister som går igenom varje enskild remiss. De som genomgår obesitaskirurgi ska följas upp fem år efter operationen av ett specialistteam. 

Tips inför behandling av barnobesitas

För dig som ska behandla barn med obesitas ger vi följande tips

1. Fråga om lov att diskutera barnets vikt
Att fråga är ett sätt att visa respekt och en möjlighet att förbereda familjen för behandling
i ett motiverande samtal, utan att skuldbelägga samtidigt som rimliga mål kan diskuteras.


2. Bedöm möjliga grundorsaker och obesitasrelaterade riskfaktorer
Diskutera familjens uppfattning kring orsaker till barnets obesitas. Vad tänker familjen
kring möjliga grundorsaker (levnadsvanor, bakomliggande sjukdom, mående). Förklara
kring ärftliga faktorer, energibalans och matvanornas betydelse. Förklara BMI och visa
kurvor.


3. Ge information om hälsorisker och olika behandlingsalternativ
Förklara levnadsvanebehandlingens långsiktiga mål kring bättre hälsa över tid. Förklara
skillnader mellan viktnedgång och förändringar i BMI. Informera om obesitas som en
kronisk sjukdom vilket innebär förändrade levnadsvanor för resten av livet. Vid svårare
sjukdom eller utebliven behandlingseffekt kan mer avancerad behandling bli aktuell som
ett komplement.


4. Kom överens om utfall i hälsofaktorer och beteendeförändringar
Förbered en individualiserad behandlingsplan med målsättningar kring
beteendeförändringar som exempelvis en lagom portion, bättre sömnvanor, ökad fysisk
aktivitet som kan mätas i förbättrad hälsa och bättre välmående. Målen ska vara tydliga,
mätbara, uppnåbara och ge önskat resultat på utsatt tid. Orealistiska mål som inte kan
uppnås skapar känsla av misslyckande och kan minska motivationen till fortsatta
beteendeförändringar.


5. Individualisera behandlingsinsatsen
Planera alltid för regelbunden uppföljning till någon i behandlingsteamet. Finns det
särskilda behov som måste tillgodoses? Erbjud teamets stöd vid behov av utbildning,
fördjupad utredning eller stöd i form av gruppaktiviteter.


Källa: Svensk anpassning av “The 5As of Obesity” - en guide från Obesity Canada 

Mer information

Du kan öka din kunskap ytterligare genom att ta del av de nationella riktlinjerna, vårdprogrammet för behandling av barnobesitas men även våra utbildningar och föreläsningar.