Obesitaskirurgi - Vad vet du?

Idag är ungefär 1% av befolkningen i Sverige obesitasopererad. Idag är gastric bypass och sleeve gastrektomi några av de vanligaste planerade bukkirurgiska operationerna och såväl operationsteknik som perioperativ handläggning på kirurgklinikerna är höggradigt standardiserad.

Indikationer för obesitaskirurgi

Obesitaskirurgi syftar till att främja hälsa genom viktnedgång och påverka obesitasrelaterade följdsjukdomar. Kirurgin kan vara aktuell för:

  • Vuxna med BMI över 35 kg/m².
  • Vuxna med BMI 30–35 kg/m² som samtidigt har allvarliga obesitasrelaterade följdsjukdomar eller samsjuklighet, till exempel:
    • Typ 2-diabetes
    • Sömnapnésyndrom
    • Fettlever (leversteatos)
    • Kraftigt inskränkt rörelseförmåga
    • Polycystiskt ovariesyndrom (PCOS)
    • Ofrivillig barnlöshet
    • Belastningsrelaterade ledsmärtor

För patienter med grav artros i viktbärande leder kan obesitaskirurgi också vara aktuellt, till exempel inför proteskirurgi.

Förväntade effekter av obesitaskirurgi

Obesitaskirurgi har visats leda till följande fördelar:

  • Minskad total dödlighet.
  • Minskad risk för hjärt-kärlsjukdomar.
  • Minskad risk för flera typer av cancer.
  • Betydligt större och varaktig viktnedgång jämfört med medicinsk behandling.
  • Bättre kontroll över eller till och med botning av typ 2-diabetes.
  • Betydligt bättre livskvalitet.
  • Långvarig förbättring av sjukdomar kopplade till obesitas, som högt blodtryck, höga blodfetter, sömnapné och fettlever som ej är orsakad av alkohol (NAFLD).

Gastric bypass ger i genomsnitt en viktnedgång på cirka 30% av kroppsvikten, vilket kvarstår vid både 5- och 10-årskontroller. Sleeve gastrektomi, som blir allt vanligare, ger en något mindre viktnedgång än gastric bypass vid 1, 2 och 5 år efter operationen. Viktnedgången varierar alltid mellan individer och följer en normalfördelningskurva över tid.

Obesitaskirurgi har en stark positiv effekt på sjukdomar och hälsoproblem relaterade till obesitas. Till exempel har mer än hälften av patienterna med diabetes före en gastric bypass kunnat sluta med sina diabetesmediciner fem år senare. Kirurgin har också tydliga effekter på högt blodtryck, sömnapné och höga blodfetter. För kvinnor kan cancerrisken halveras och den totala dödligheten minskar, särskilt genom färre dödsfall i cancer och hjärt-kärlsjukdomar.

Efter operationen finns starka bevis för att den fysiska och sociala livskvaliteten förbättras långsiktigt. Förbättringar i mental livskvalitet är vanligtvis mindre och kan återgå till nivåer före operationen över tid.

Obesitaskirurgiska operationsmetoder

I Sverige och globalt är två huvudsakliga typer av obesitaskirurgi vanligast. Det är Gastric bypass och Sleeve gastrektomi.

Gastric bypass (RYGB) är den mest utförda operationen i Sverige. Vid RYGB kopplas en stor del av magsäcken och tunntarmen bort från att komma i kontakt med maten. Detta kan leda till att maten når tunntarmen snabbare, vilket frigör hormoner (som GLP-1) som ger tidig mättnad. Det finns många hormonella förändringar inblandade som hjälper till med viktnedgång, med fler okända mekanismer som också kan bidra.

Sleeve gastrektomi innebär att en stor del av magsäcken opereras bort. Maten och drycken passerar snabbare genom den mindre magen, vilket gör att hormoner som frigörs tidigare i tarmen kan bidra till mättnadskänslor. Eftersom en del av magsäcken tas bort minskar också nivåerna av hormoner som kan öka hunger.

BPD/DS-operationen (biliopankreatisk diversion med duodenal switch) erbjuds till enstaka patienter med BMI över 50 kg/m². Denna operation inkluderar både en sleeve gastrektomi och en förbikoppling av en stor del av tunntarmen. BPD/DS har visat sig ge större viktnedgång än RYGB och sleeve gastrektomi, men med högre risk för kirurgiska och näringsmässiga komplikationer. Patienter som genomgår denna operation bör följas regelbundet av en bariatrisk enhet på grund av risken för vitamin- och mineralbrister samt proteinmalabsorption.

Andra operationstyper inkluderar One Anastomosis Gastric Bypass (OAGB), Single Anastomosis Sleeve Ileal Bypass (SASI) och Single Anastomosis Duodeno Ileal Bypass with Sleeve (SADI-S). Dessa utförs sällsynt i Sverige på särskilda indikationer, både inom offentlig och privat vård, och en del patienter söker vård utomlands. Långtidsdata saknas ännu för dessa metoder.

Gastric banding var en tidigare metod där ett band placerades runt magsäcken för att minska dess storlek. Denna metod användes i Sverige framför allt på 1990-talet men har minskat i användning på grund av komplikationer som kräkningar, bandmigration och otillräcklig viktnedgång. De flesta patienter med gastric banding har antingen fått bandet borttaget eller genomgått en omoperation till gastric bypass. Metoden används inte längre inom den offentliga vården i Sverige, men det finns fortfarande en del patienter som har banden kvar.

Andra obesitaskirurgiska metoder erbjuds i privat praxis och utomlands, såsom intragastriska ballonger och Endoscopic Sleeve Gastroplasty (ESG). Dessa metoder avråds från inom den offentliga vården i Sverige på grund av brist på robusta långtidsdata och risken för bieffekter och komplikationer.

Obesitasoperationer utifrån ett patientperspektiv

Obesitas Sverige har i många år arbetat med frågor som rör obesitaskirurgi och har följt behandlingen utifrån ett patientperspektiv. Du kan lära dig mycket om om obesitaskirurgi där du får mer djupgående fakta om operationsmetoderna, inför och efter kirurgi, biverkningar samt ta del av vår stora patientrapport om obesitaskirurgi. 

Läs mer

Mer kunskap och fakta

Här kan du ta del av rapporter och fakta från SOREG, som är kvalitetsregistret för obesitaskirurgi, SOS-studien, en av världens största obesitaskirurgiska studie och dess resultat samt de nationella riktlinjerna där obesitaskirurgi beskrivs i.

SOREG
SOS- studion
Nationella riktlinjer

Stöd vårt mångåriga arbete med frågor som rör obesitaskirurgi! Bli medlem!

Läs mer och bli medlem!