Orsaker till barnobesitas
Obesitas har många olika bakomliggande orsaker och det är väldigt viktigt att ha kunskaper om dessa.
Ärftlighet
Ämnesomsättningen i kroppen regleras av ett stort antal gener som på olika sätt samverkar och kompenserar för att individer ska ha god tillgång till energi. I grunden är det ett komplext samspel mellan sockerbalans, fettupplagring och nedbrytning. Generna styr också såväl fysiologiska som psykologiska processer som hunger, aptit, mättnad, impulskontroll, fysisk aktivitet, kaloriomsättning, sömn och stresspåslag.
Historiskt har det varit värdefullt att spara energi, och genom komplexa samspel kan våra gener också kompensera för tillstånd av svält eller lågt näringsintag. Därför varierar känsligheten för att utveckla obesitas hos olika individer. Genetiken kan också förklara varför vissa personer har svårare att påverka sin vikt än andra och varför samma överskott av kalorier hos en individ kan ge större viktuppgång än hos en annan. Därför ger samma behandlingsinsats inte heller alltid samma effekt hos olika personer.
Levnadsvanor
Andelen barn med övervikt och obesitas ökade snabbt i Sverige från 70-talet fram till år 2000 och har därefter stannat upp på en relativt hög nivå. En sådan snabb förändring orsakas inte av förändrad genetik utan förklaras huvudsakligen med förändrade levnadsvanor i samhället. De enskilda faktorernas betydelse för viktutvecklingen varierar mellan olika barn.
Fysisk aktivitet är väldigt viktigt för alla barn och för helhetshälsan, men fysisk aktivitet är inte en behandlingsåtgärd för barn med obesitas. Det är däremot viktigt att alla barn oavsett storlek får tillgång till rörelseglädje. En låg fysisk aktivitet innebär generellt för alla barn en betydande hälsorisk och ökat stillasittande kan påverka vikt och psykisk hälsa negativt.
Psykisk ohälsa och sömnbrist
Det finns ett starkt samband mellan psykisk ohälsa och obesitas. Det betyder inte att alla som har obesitas lever med psykisk ohälsa, eller att alla som har psykisk ohälsa också har obesitas, men det är vanligt att människor har båda. Sambandet beror dels på att psykisk ohälsa ökar risken för att utveckla obesitas, och dels att obesitas ökar risken för att utveckla psykisk ohälsa. En svensk studie från Lunds universitet visar att en femtedel av ungdomar som behandlas för obesitas uppgav att de hade symptom på depression, och en tredjedel hade symptom på hetsätningsstörning (läs mer om hetsätningsstörning i nästa avsnitt).
Det är också mycket vanligt att personer med psykisk ohälsa har problem med sömnen. Det finns studier som visar att kort sömntid ökar risken för obesitas, och samtidigt kan obesitas leda till störd sömn, till exempel för att det ökar risken för sömnapné. Brist på sömn kan också ge ökad aptit och påverka val av mat. Sömnbrist kan även inverka negativt på kroppslig hälsa, och kognitiva funktioner men också påverka sinnesstämning och ge bristande impulskontroll.
Hetsätningsstörning
Hetsätningsstörning är en ätstörning som utmärks av hetsätningsepisoder där den drabbade bland annat äter fortare än normalt och en stor mängd. Ofta är det kopplat till stora skuld- och skamkänslor och att den drabbade äter i hemlighet. Hetsätningsstörning drabbar 2-4% av Sveriges befolkning.
Trots att hetsätningsstörning är en relativt vanlig ätstörning är den nyare som diagnos än till exempel anorexi och bulimi, och inte lika välkänd. För att öka kunskapsläget har Obesitas Sverige genomfört en enkätundersökning och intervjuer med patienter som lever med hetsätningsstörning. Över 1000 respondenter har svarat på enkäten och nio personer har intervjuats. Av undersökningen framkom att det ofta är känslor av trötthet, stress, ensamhet eller att ha tråkigt som triggar episoder av hetsätning. Hetsätningen beskrevs som en strategi för att hantera känslorna. Ofta är det riktigt svåra och jobbiga känslor som ligger till grund, till exempel på grund av ett bakomliggande trauma. Många upplever att de tappar kontrollen under hetsätningsepisoden, och denna kontrollförlust är starkt kopplad till skamkänslor. Komplex gällande kroppen och vikten är vanligt, och det är inte heller ovanligt att respondenten eller intervjupersonen tidigare har haft en annan ätstörning.
Respondenterna har ofta haft sina första episoder av hetsätning i unga år. Hälften av dem (50,6%) hade sin första hetsätningsepisod när de var under 15 år gamla, och 23,8% när de var 15-17 år gamla. Hetsätningsstörning kan leda till utveckling av obesitas, men alla med hetsätningsstörning utvecklar inte sjukdomen.
Neuropsykiatriska tillstånd
Barn med neuropsykiatriska diagnoser har en ökad risk att utveckla obesitas. En del har haft ätsvårigheter under förskoleåren med selektivt ätande och undervikt som sedan övergår till en övervikt, men vanligast är att barnet direkt får en mycket snabb viktutveckling utan någon undervikt först. Bakgrunden till det sistnämnda är problem med exekutiva funktioner och impulskontroll kombinerat med rubbningar i dopaminsystemet i hypotalamus.
Läkemedelsutlöst obesitas
Vissa läkemedel kan orsaka snabb och okontrollerad viktuppgång oftast på grund av ökad aptit. Exempel är behandling med neuroleptika, antiepileptika, SSRI-preparat och kortison som tas i större mängder i tablettform
Endokrina sjukdomar
Det är väldigt sällsynt att endokrina sjukdomar orsakar obesitas, det är mindre än 1 % av barn med obesitas som har någon av dessa sjukdomar. Men det är väldigt viktigt att känna till dem så att de snabbt får behandling. Vid all obesitas hos barn förväntas en ökad längdtillväxt innan pubertet. Barn med avplanande längdtillväxt, oavsett obesitas, ska alltid skyndsamt remitteras till barnendokrinolog. Hypotyreos (för lite hormoner bildas i sköldkörteln), Cushings syndrom (kronisk överproduktion av kortisol) eller hypotalamiska obesitas (vanligast är skador i samband med kirurgi eller behandling för att avlägsna sällsynta, godartade tumörer på hypotalamus eller hypofysen) är sällsynta tillstånd som kan orsaka obesitas.