De här patientberättelserna är fiktiva, men de representerar erfarenheter och upplevelser som vi på Obesitas Sverige dagligen får ta del av, och som har samlats in med hjälp av enkäter och intervjuer. Berättelserna är ett sätt för oss att förmedla andras erfarenheter till dig, utan att bryta sekretess eller förtroenden.
"Jag minns att jag var livrädd när jag begav mig in i det här.
Under graviditeten gick jag upp över 40 kg. Jag tror det måste varit något med hormonerna. För innan det var jag väldigt aktiv – sprang maraton och tränade agility med hundarna. Men sedan graviditeten har jag hållit på som alla andra och jojo-bantat, testat LCHF, viktväktarna, äggdieter och pulvershakes. Jag gick ner ungefär hälften av övervikten. Men så gick jag upp 5 kg, som sen blev 10 kg och till slut var jag tillbaka på ruta ett. Jag gick till en dietist, och det var faktiskt hon som föreslog att vi skulle titta på det här med operation."
Läs hela berättelsen här den öppnas i ett nytt fönster
"Ska det krävas att man går ner i vikt för att bli behandlad med respekt?
Jag har levt med övervikt de senaste 8 åren skulle jag säga. När jag var yngre så var jag väldigt smal. Då var det folk som frågade varför jag åt så lite. Nu får jag istället kommentarer om att jag inte borde äta det ena eller det andra. Det är för jävligt. Alla dessa åsikter, att man förväntas förklara och försvara sig hela tiden. Det tycker jag inte om.
Det är framförallt en gång jag kommer ihåg. Läkaren jag träffade var en ung man i 30- årsåldern, som dessutom var supervältränad. Och så kommer jag, en rund kvinna i 50-årsåldern som söker vård för ett bråck. Jag var ju i underläge redan när jag klev in på vårdcentralen."
Läs hela berättelsen här den öppnas i ett nytt fönster
"Jag kunde inte längre leva det liv som jag ville leva
Jag har ju andra sjukdomar, fibromyalgi och kronisk inflammation. Under många år nu har jag haft problem med smärtor i kroppen. För tio år sen blev det mycket värre, så år 2012 började jag med en rad nya mediciner. Smärtorna blev bättre, men biverkningarna var att jag gick upp väldigt mycket i vikt. I början gick det bra och jag var nöjd eftersom jag hade mindre ont. Men i och med att jag blev tyngre så fick jag ju ännu mer ont.
Så år 2015 gjorde jag en gastric bypass. Men det är inte så att jag går och berättar för var och varannan person att jag genomgått en operation. Det är som att folk tror att det är en quick fix för att bli smal – att jag opererat mig av den anledningen. Självklart gjorde jag det för att gå ner i vikt, men inte för mitt utseendes skull."
Läs hela berättelsen här, den öppnas i ett nytt fönster
“Nej det är inte du, det är din kropp som motarbetar dig
Jag minns vilken aha-upplevelse det var när läkaren förklarade att det är min kropp som motarbetar mig, att jag har en sjukdom som styrs av så många faktorer som jag inte kan påverka. Läkaren beskrev det som att kroppen är ett element som är inställt på 20 grader, att oavsett hur mycket jag än försöker sänka temperaturen så kommer den att jobba för att nå 20 grader. Och så har det ju varit, att jag lyckats gå ner i vikt men sen gått upp igen. Jag har alltid känt mig så himla misslyckad över det, att det är jag som är dålig.
Att ett besök på 10 minuter kan se så olika ut! Man måste ha tur när det kommer till läkare. Det är inte alla som kan eller vill lära sig om oss opererade. Och när man träffar någon som verkligen vill hjälpa en, då har man tur."
Läs hela berättelsen här, den öppnas i ett nytt fönster
“Jag hängde inte med rent psykiskt
Om jag ska vara ärlig så har den här resan gått lite för snabbt. Jag var hos läkaren, blev remitterad, gick på infoträff och vips så var jag opererad. Det var så mycket fokus på allt praktiskt som skulle hända så jag hängde inte med rent psykiskt. Men idag när jag tittar i spegeln så ser jag inte mig själv, utan jag ser en främmande människa. Min kropp har förändrats så snabbt att jag inte känner igen mig själv. Jag har nog tappat bort mig själv lite i och med det här.
Tänk om jag kunde fått stöd från sjukvården med att göra allvarliga försök att gå ner i vikt, innan operation kom på tal. Om jag kunde fått träffa psykolog, sjukgymnast och dietist. Med operationen fick jag ju inga verktyg för hur jag lägger om mitt liv."
Läs hela berättelsen här, den öppnas i ett nytt fönster
“Jag tappade bort min identitet.”
I och med att jag har opererat mig så har jag blivit förändrad som person. Ibland är jag mer glad, ibland är jag mer depressiv. Jag skulle inte säga att jag mår bättre rent generellt. Min självkänsla och mitt självförtroende är ju inte på topp. Jag vet inte om jag tappade bort min identitet lite i samband med det här.
Nu när jag tittar mig i spegeln så känner jag inte igen mig, utan jag tänker ”vem är det där?”...
Läs hela berättelsen här, den öppnas i ett nytt fönster
Vill du dela din historia för att hjälpa andra? Du får givetvis vara anonym. Kontakta oss på ambassador@obesitassverige.se