Vad är obesitas?
Obesitas är en komplex och kronisk sjukdom som innebär att en person har en onormalt stor ansamling av fett i kroppen, vilket kan vara skadligt för hälsan. I Sverige är obesitas en av de främsta orsakerna till förlorade friska levnadsår. Att leva med obesitas är inget eget val; det är en kronisk och komplex sjukdom som beror på störd aptitreglering i hjärnan, specifikt i hypotalamus. Detta leder till ökad aptit och fördröjd mättnadskänsla, vilket resulterar i en energiobalans där energiintaget överstiger energiförbrukningen. Sjukdomen orsakas av en kombination av genetiska, hormonella, beteendemässiga, miljömässiga och socioekonomiska faktorer.

För att mäta obesitas på populationsnivå används ofta Body Mass Index (BMI). Ett BMI över 30 räknas som obesitas, men för vissa personer i Asien och Afrika kan risken för sjukdomar kopplade till obesitas öka redan vid ett BMI på 27,5. Det är dock viktigt att komma ihåg att BMI inte alltid är ett bra mått, särskilt för personer med mycket muskler eller för äldre över 65 år. På individnivå bör BMI användas som ett första screeningverktyg, men inte som enda mått för att definiera obesitas och ställa diagnosen obesitas. Personer med ett BMI mellan 30 och 35 bör få vidare undersökningar och eventuellt behandling beroende på andra riskfaktorer och hälsotillstånd. Vid ett BMI över 35 bör behandling erbjudas på grund av den höga risken för organskador och andra komplikationer. För personer med ett BMI mellan 27 och 35 kan behandling övervägas individuellt om det finns andra hälsoproblem.

OBS! Att enbart använda BMI för att ställa en diagnos på obesitas är förlegat; din närstående har rätt till en medicinsk utredning innan diagnos ställs.

Helhetsbilden är viktig
BMI som ensamt mått kan vara otillräckligt för att bedöma hälsorisker. För personer med ett BMI mellan 30 och 35 är det bättre att även titta på midjemått, bakomliggande orsaker till obesitas, fysiska undersökningar och blodprover. Detta hjälper till att avgöra vilka som behöver behandling för att undvika sjukdomar kopplade till obesitas.

Vidare undersökningar
På individnivå bör BMI användas som ett första screeningverktyg, men inte som det enda måttet för att definiera och diagnosticera obesitas. Personer med ett BMI mellan 30 och 35 bör genomgå vidare undersökningar och eventuell behandling beroende på andra riskfaktorer och hälsotillstånd. Vid ett BMI över 35 bör behandling erbjudas på grund av hög risk för organskador och andra komplikationer. För personer med ett BMI mellan 27 och 35 kan behandling övervägas individuellt om det finns andra hälsoproblem.

Orsaker till obesitas
Den främsta orsaken till obesitas är genetisk. Starka arvsanlag för obesitas kan leda till övervikt tidigt i livet. Gener påverkar kroppsstorlek, hunger, mättnad och energiomsättning. Miljön spelar också en roll genom epigenetik, som påverkar hur gener uttrycks. Ökad tillgång till välsmakande och energirik mat påverkar aptiten och leder till att vi äter mer än vi behöver.

Andra riskfaktorer inkluderar socioekonomisk utsatthet, trauma, stress och ohälsosamma levnadsvanor. Hormonella obalanser, vissa mediciner och minskad fysisk aktivitet kan också bidra till viktuppgång.

Hur fett påverkar kroppen
Fettvävnaden utsöndrar substanser som kan orsaka låggradig inflammation i kroppen. Placeringen av fett är viktig; visceralt fett (djupt bukfett) är mer skadligt än subkutant fett (underhudsfett) och ökar risken för sjukdomar som hjärtsjukdom, typ 2-diabetes och cancer.

Hjärnans roll och inflammation
Inflammation i hjärnan kan påverka signalvägar och bidra till depression vid obesitas. Studier har visat att inflammatoriska cytokiner kan kopplas till minskad nybildning av nervceller, särskilt i hippocampus, vilket påverkar hjärnans funktion negativt.

Reglering av kroppsvikt
Kroppsvikten regleras genom en balans mellan energiintag och energiförbrukning, samt psykologiska faktorer. Homeostatisk reglering säkerställer energi för kroppens funktioner, medan hedonisk reglering handlar om att äta för njutning. Tillgången till välsmakande mat gör att vi kan äta mer än vi behöver, särskilt om vi har genetiska anlag för obesitas.

Utmaningar med viktminskning
Vid viktminskning är målet att återställa energibalansen vid en hälsosammare vikt. Aptitreglerande hormoner kan vara förhöjda efter viktminskning, vilket gör det svårt att hålla vikten. Vissa individer kan behöva aptitdämpande läkemedel, och det är viktigt att identifiera dessa individer tidigt i behandlingen.

Att bibehålla en hälsosammare vikt i en miljö som främjar obesitas är en stor utmaning. Ju längre tid man lyckas hålla vikten, desto lättare blir det. En kombination av genetiska, fysiologiska, beteendemässiga och psykologiska faktorer är viktig för långsiktig viktkontroll.

Råd om hälsosamma vanor
Det är viktigt att skilja mellan begreppet övervikt och obesitas. Övervikt är ett tillstånd utan andra riskfaktorer och kräver oftast ingen behandling, men kan behöva rådgivning om hälsosamma vanor och egenvård om hälsotillståndet försämras. Obesitas är en kronisk och komplex sjukdom som kräver en medicinsk utredning, diagnos och strukturerad behandling. Många patienter har fått rådet att äta mindre och röra sig mer, men behandlingen av obesitas är komplex och bör utföras av specialister.

Dina rättigheter
Observera att det är förlegat att enbart använda BMI för att ställa en diagnos på obesitas. Din närstående har rätt till en medicinsk utredning innan diagnosen ställs.

Som anhörig är din förståelse och ditt stöd viktigt för din närstående. Genom att vara informerad kan du hjälpa dem att navigera vården och stötta dem i kontakten med vården.

Vad du kan göra som anhörig
Som anhörig kan du vara ett viktigt stöd för din närstående. Genom att förstå mer om obesitas och de utmaningar det innebär kan du hjälpa din närstående att navigera vården och få den hjälp de behöver. Ditt stöd och din uppmuntran kan göra stor skillnad för deras möjligheter att leva ett så symptomfritt liv som möjligt.