Att leva med obesitas

Övervikt och obesitas är vanligt i Sverige men bakom statistiken finns många olika livssituationer och erfarenheter. Hur vardagen ser ut och vilka utmaningar som uppstår skiljer sig från person till person.

Här kan du ta del av berättelser från människor som lever med obesitas. Det kan handla om hur bemötandet från omgivningen varit, hinder i samhället och de vägar framåt som de själva har funnit.

Någon gång måste någon bryta tystnaden

Jag kände bara shit! Har det kommit till denna nivå nu? Jag var på ett skådespelarjobb för en liten roll i en tv-serie. När jag kom till kostymavdelningen sa de: “Så stora kläder tror jag inte vi har”. Att uttrycka sig så kändes fel, det var så uppenbart att de ville säga: “Sådär tjock kan du inte vara i denna roll”. 

Läs berättelsen här

Att vara riskgrupp i en pandemi

Att vara riskgrupp i en pandemi

Att leva med fetma i sig är inte helt enkelt… och plötslig slog en pandemi till från ingenstans och allt blev så mycket värre, från en dag till den andra. Plötsligt räknades jag till en av riskgrupperna för Covid-19 och fick flera uppmaningar att jag var tvungen att skydda mig. Skydda mig från ett osynligt virus! Men herregud, hur skulle det gå till?

Läs berättelsen här

My experience of public appearances

Appearing in public is the absolute worst. Every time I visit the grocery store, I have to go through a series of humiliations that just does not end. Be it either that the people do not think that or they do, I still feel ashamed and humiliated of my appearance. 

Läs berättelsen här

My childhood

My childhood

I am 15 years old. For as long as I can remember, I have been living with obesity. For as long as I can remember, I have been trying to lose weight. For as long as I can remember, I have been trying to fit in with everyone else. For as long as I can remember, I was asked questions about how old I was and people staring at me in disbelief for “my appearance did not match my age”.

Läs berättelsen här

Corona, är det slutet för mig?

Enligt alla medier i Sverige så förmedlas detta som slutet för mig som lever med fetma. Är det verkligen så eller ville man bara skrämma oss till att skärpa till sig? Till en början trodde jag inte på det som förmedlades ut, var nog inte ensam om det. Men ganska snabbt landade det i mig att det fanns ett tydligt samband och det gjorde mig förtvivlad. 

 

Läs berättelsen här

Den där ständiga kampen

Den där ständiga kampen

Jag var 16 år när jag skrev in mig på ett viktminskningsprogram första gången. Gick ner, gick upp. Därefter ännu ett viktminskningsprogram när jag var 20. Gick ner, gick upp. Viktminskningsprogram igen. Gick ner, gick upp. Deltog i ett Tv-program för att gå ner i vikt 2014. Gick ner, gick upp. Fyskampen. Gick ner, gick upp. Så fortsatte det...

Den där ständiga kampen

Nu vet jag, min sjukdom heter obesitas

Min gensammansättning tyckte att jag skulle ärva inte bara mitt driv och företagsamhet från min pappa och min farmor utan även deras genetiska känslighet för kalorier och hormonrubbningar med mättnad och hungers känslorna.

Läs berättelsen här

Vill du dela din berättelse?

Vi söker fler röster! Kanske lever du med obesitas, du kan vara både ungdom eller vuxen, eller har erfarenhet av samsjuklighet. Eller är du anhörig till någon som lever med obesitas. Oavsett vilket är din berättelse viktig. 

Du behöver inte vara van att skriva. Vi finns här för att stötta dig genom hela processen. Vi kan ge dig frågor att utgå ifrån, eller intervjua dig och skriva tillsammans. Du väljer själv om du vill vara anonym eller inte, och om du vill berätta i text, ljud eller bild. Berättelsen kan publiceras på vår hemsida, i sociala kanaler eller användas i samband med föreläsningar, alltid med varsam redigering och ditt godkännande innan något publiceras. 

Så här delar du din MyStory:

Fyll i vårt formulär

Eller mejla oss direkt på volontar@obesitassverige.se

Din berättelse är din och den är viktig!