COVID -19 och övervikt och obesitas/fetma

Du är inte ensam!

Vi får just nu många frågor från såväl medlemmar som allmänhet om vad som gäller för dem som har obesitas/fetma i relation till det nya Coronaviruset (COVID-19). På denna sida sammanställer vi de frågor vi får som svarats av våra experter. Sidan uppdateras löpande. (2020-04-24)

För att enkelt hitta frågor och svar från läkare, psykolog och dietist tryck på knappen frågor och svar alt scrolla ned. 


  • HOBS svarar
Hej och tack för att du kontaktar oss här på hobs.se.
 
Att skämmas för sin kropp på grund av sin kroppsstorlek är oerhört vanligt då många stigmatiseras och utsätts för viktmobbning eller fördomar just på grund av sin kropp. Det låter klyschigt men du är långt ifrån ensam då 51% av oss i Sverige faktiskt lever med övervikt. Vi lever i ett samhälle där normen är att man ska leva i en "normalviktig"/"smal" kropp och att allt annat ses som ohälsosamt eller icke normativt. Absurt med tanke på hur många av oss som inte passar in i denna norm.
 
Du har rättigheter till att sjukskriva dig och ta ut ersättning på upp till 184 dagar om du befinner dig i en av de riskgrupperna som Socialstyrelsen gått ut med som kan drabbas hårdare av Covid-19 och om din arbetsgivare ej kan göra så att du skyddas och kan vara fysiskt distanserad från andra människor. Du har all rätt att tillsammans med ett läkarintyg som visar på ditt BMI berätta för din arbetsgivare om din situation. Vi förstår att det kan kännas pinsamt och tufft men uppmanar dig ändå att sätta din hälsa främst och starta en dialog med din arbetsgivare.

På Försäkringskassans covid19-sida här: https://www.forsakringskassan.se/privatpers/coronaviruset-det-har-galler har du den info du kan behöva visa upp för din arbetsgivare och meddela din vårdgivare om för att få det läkarintyg du behöver.

Om du behöver mer stöd eller vår hjälp så maila oss gärna till info@hobs.se 

Vänliga hälsningar Elsa på HOBS
  • Kajsa Järvholm (2020-05-06)
    Psykolog, Skånes Universitetssjukhus

Vi har alla erfarenhet av hur svårt det ofta är att förändra vårt eget beteende. Att förändra andras beteende och inställning är ofta ännu svårare, men inte omöjligt.

En viktig sak när vi vill påverka någon annan är att fånga anledningen till att vi vill göra det. Du skriver att du är orolig för din sambo, och i det läser jag in att han är viktig för dig och att hans välmående betyder mycket för dig. Den känslan är viktig att ta med sig och försöka förmedla.

En bra sak att tänka på är att inte bara tala om för andra människor hur de ska göra. Då sätter sig de flesta på bakhasorna. Säger man t.ex. till något att : ”Du måste isolera dig tills corona-pandemin är över pga din vikt” så kommer den personen troligen gå i försvar, börja argumentera och hävda sin rätt att bestämma själv.

Ofta är det bättre med att beskriva hur man själv tänker och känner. Man kan t.ex. säga saker som: ”När jag har läst om de ökade riskerna med covid-19 och övervikt så blir jag orolig för din hälsa. Vad tänker du om det?” Då finns det i alla fall möjlighet för dig och din sambo att ha en dialog om situationen. Känner han till den ökade risken? Gör han det så är det ju inte mer information han behöver. Har han inte hört talas om det kan det vara bättre att han läser en artikel eller lyssnar på något inslag för att få informationen från en källa som är oberoende.

Det du och din sambo kan göra sedan är ju att diskutera ev. lösningar. Hur ska ni hantera situationen på bästa sätt? Finns det något ni kan göra för att öka försiktigheten om det behövs? Vägrar din sambo ändå att lyssna och förändra sig, så är allt du kan göra att förändra ditt eget beteende. Du kan t.ex. säga till din sambo att du ska börja beställa hem era matvaror på nätet istället för att han ska gå till affären, för du är rädd om honom.

Vilken klok fråga – så bra att du är rädd om dig och funderar över hur du ska få ett hållbart resultat och inte hamna i en ätstörning. Om du skulle vinna något på att snabbt gå ner i vikt i förhållande till corona och covid-19 är en fråga som en läkare bör svara på.

 

Så här tänker jag att du kan göra för att minska risken för ätstörningar och få ett hållbart resultat:

  • Försök att hela tiden ha perspektivet att kroppen är något du ska vara rädd om och skydda. Vi är alla så invaggade i en gemensam föreställning om att kroppen är något som vi ska tukta och kontrollera och det gör att många är beredda att göra saker som kan vara skadliga både för den fysiska och psykiska hälsan, t.ex. att gå på extrema dieter. Att arbeta för att långsiktigt få en så hälsosam vikt som möjligt, utifrån de egna omständigheterna, kan istället vara ett sätt att faktiskt ta hand om och skydda sin kropp.
  • Börja viktarbetet med att fokusera på vad du ska börja göraistället för att tänka på saker du kanske borde sluta med. Titta till exempel på Livsmedelsverkets kostrekommendationer och fokusera på det som vi rekommenderas att göra (inte på det vi bör avstå ifrån eller minska på). Äter du tre huvudmåltider varje dag? Äter du tillräckligt med grönsaker och frukt? Dricker du vatten? Får du i dig tillräckligt med fibrer? Har du livsmedel med gröna nyckelhålet? Äter du tillräckligt med fisk (bortse från det om du är vegetarian, allergisk eller annat)? Se först till att dessa bitar är på plats innan du kanske försöker minska på något. För att minska risken för ätstörningar är det allra viktigaste att du äter regelbundet och inte hoppar över måltider.
  • När du arbetar med vikten så börja alltid med de förändringar som du tycker är lättast.
  • Minska din konsumtion av media som vill få oss att leva upp till ouppnåeliga kroppsideal. Sådana intryck påverkar oss mer än vad vi tror och kroppsmissnöje är ingen bra grund för att arbeta med vikten på ett hållbart och säkert sätt.

“Mycket av svaren under frågan: “Jag får massa ångest så fort jag öppnar tidningen och läser på nyheterna. Jag blir livrädd att jag ska få Corona. Jag är äldre 60+ har ett BMI på 45 kan knappt ut och gå. Ingen som kan handla till mig.”

Precis som i det svaret så skulle jag råda dig att begränsa ditt informationssökande. Det räcker att uppdatera sig en gång om dagen. Mitt råd är att välja en källa som du litar på och hålla dig till den. Det kan t.ex. vara folkhälsomyndigheten eller någon större nyhetskanal (tv, tidning eller radio). På dessa ställen arbetar det forskare eller vetenskapsjournalister som kan hjälpa en att tolka och sammanställa all den information som kommer.

Precis som du skriver så kommer det olika rön från olika håll och ibland så blir det nästan som att olika studier eller upptäckter säger emot varandra och det är svårt att veta vilken kunskap man ska lita på. I forskning är det vanligt och förväntat att olika studier kommer fram till olika saker. Det kan bero på orsaker som att de personer som undersöks i olika studier inte är särskilt lika varandra, att man har använt olika undersökningsmetoder o.s.v. När det har kommit mycket forskning inom ett område så kan man slå samman många mindre studier och först då brukar man i forskarvärlden uttala sig mer säkert om olika samband. Man litar också mer på resultaten från studier med hög kvalitet än från studier med låg kvalitet.

Corona och COVID-19 är i princip helt nya forskningsområden och det finns stor efterfrågan på kunskap. Det kommer därför ut nya rön snabbt och ibland kan de uppfattas som motsägelsefulla. Det är här man behöver experternas kompetens för att värdera kunskapen som kommer. De kan titta på kvaliteten på studierna och jämföra med annan kunskap som kan vara relevant, t.ex. hur liknande virus brukar fungera. Denna kompetens besitter de flesta av oss inte, ändå kommer våra hjärnor att kämpa hårt för att få ihop en helhet av informationen vi nås av för vi människor trivs inte med osäkerhet och motsägelser. Får vi inte ihop det vi känner till och det dessutom är kopplat med oro så drivs vi lätt till att söka mer information för att få bilden att klarna. Tyvärr blir bilden sällan klarare av mer informationssökande utan vi blir oftast mer förvirrade och oroliga. Det bästa vi kan göra i denna speciella tid är alltså att ta del av den sammanvägda bedömning som experter gör, följa de råd och rekommendationer som finns och försöka sysselsätta vår hjärna med annat.

Så vad ska vi sysselsätta oss med? Också här liknar svaren mycket dem till den tidigare frågeställaren:

Hitta meningsfulla aktiviteter. Att bara göra ingenting är en effektiv grogrund för oro och nedstämdhet. Vi människor har lätt att tänka att först ska vi sluta oro oss och känna oss gladare, sen ska vi sätta igång med saker. Psykologisk forskning visar att ett av de bästa sätten att faktiskt hantera sin oro och nedstämdhet är att göra saker i alla fall även om man känner sig uppgiven och orolig. Ett sätt att komma igång kan vara att göra en lista på saker som man faktiskt skulle vilja göra eller som man borde göra. Det viktiga är att sakerna är realistiska och att de går att genomföra också under corona-tiden. Saker som kan åka upp på en sådan lista är t.ex. en bok man har hemma som man länge har tänkt att man ska läsa men som inte har blivit av, knappar som ska sys i osv. Man kan också sätta upp sociala saker på sin lista som att t.ex. ringa till någon varje dag. Det viktiga är att man försöker använda sin tid så konstruktivt som möjligt så att man ändå känner att man kommer vidare med saker som man vet att man vill eller borde göra. Kanske kan man se corona-tiden som en möjlighet att ge sig chansen att lära sig något nytt eller prova på något nytt. Flera museer har digitala visningar på nätet med guide och många kulturinstitutioner sänder inspelade föreställningar. Letar man lite på nätet finns det också många online-kurser.

Personer med obesitas tänker ofta att på ”att göra listor” så ska alltid något med vikten sättas upp. Jag tänker att det kan vara för svårt i nuläget och att om man lyckas hålla sig till att ha regelbundna vanor avseende mat och aktivitet så att vikten håller sig någorlunda stabil så är det gott nog. Ska man ha mål kopplade till vikt och hälsa så tänker jag att det är viktigt att de är positiva (dvs att de handlar om att börja med något istället för att sluta med något) och någorlunda enkla och konkreta. En sådan sak skulle t.ex. kunna vara att prova en ny grönsak varje vecka.

Det är också viktigt att låta sig ha det trevligt och må bra om man kan utifrån de givna ramarna. Många människor som tenderar att oroa sig är samtidigt personer som känner att det är viktigt att göra sin plikt. I det kan det komma upp tankar om att vi bara gör vår plikt om vi lider. Jag tycker att det är viktigt att tänka att om man följer de föreskrifter som finns om hygien och distansering, då gör man det man ska, och sen får man göra sådant som känns trevligt och meningsfullt i övrigt.”

Ja, där tänker jag. För det ger ju många frågor. Hur ska man hantera den här frustrationen, besvikelsen, sorgen över att ens operation blir framflyttad. Det jag tänker är superviktigt är faktiskt att man tillåter sig atta känna som man känner. Inte försöka tänka “att jag får inte känna mig ledsen över detta, eller jag får inte känna mig frustrerad över detta”, det kommer bara göra att man blir ännu mer ledsen och frustrerad.

Man kan acceptera att även om man förstår anledningarna till varför det har blivit framskjutet och att man accepterat dom anledningarna så har man lova att känna sig ledsen och besviken, särsklit om man varit så där jättenära och verkligen på gång och laddat för det här. Även om det här är en önskad operation så känner nog de flesta människor en viss anspänning innan man ska opereras och behöva pausa det. Det är alldeles begripligt att man blir frustrerad och ledsen och man har rätt att känna så och att den kan få vara viktigt att dela den känslan med någon. Att man får lov att prata om det och säga att det är så det är. Antingen om man har anhöriga man kan prata med som förstår att det är så man känner, eller hitta någon annan. Tyvärr är det ju så fortfarande att det finns mycket okunskap i det här med operationer och så och man kan bli mött med “det var väl ingenting” eller “du kan väl göra någonting annat istället”. Men dom som förstår hur det är vet att det inte är så och då är det bättre att försöka hitta någon som man kan få säga att hur ledsen och besviken man och som kan förstå och acceptera det. Kan man inte hitta det i sin närhet så kanske här via HOBS så kan du säkert komma i kontakt med andra som kan förstå. För det är en frustration och besvikelse att det har blivit så här.

Sen tänker jag, att låta sig vara det och sen samtidigt tänka att “ok nu är det så här” och försöka fundera på vad jag kan göra, på det bästa sättet i den här dåliga situationen. Dels tänker jag att det är jätteviktigt att man inte tillskriver sig själv heller liksom att “ja, men nu ska jag försöka gå ner i vikt” på något annat sätt, utan har man inblick i detta så förstår man kanske att något rimligt och realistiskt mål för att försöka hålla sin vikt stabil i väntan på att operationen faktiskt blir av. Det i sig kan vara ett tufft arbete särskilt under en period när man sitter isolerad och sitta och fundera på “ja, men hur ska jag lyckas med det?” och ha det som utgångspunkt. 

 

Försöka, så långt det går, att använda tiden så konstruktivt som möjligt. Jag tycker, genom de som jag följt som genomgått en sådan här operation så har man ändå väldigt god nytta av en god förberedelse och tänka att “ok, då fick jag ännu lite mer tid på mig att förbereda mig”, “hur kan jag använda den tiden så bra som möjligt?”. Man kan titta på saker som vad är det som förväntas av mig efter min operation. Då är det ju väldigt mycket rutiner man ska hamna rätt, att man ha koll på alla dom rutinerna. Finns det saker man kan jobba med redan nu som man kan ha nytta av efter sin operation också? Till exempel, är man en person som aldrig äter frukost kan det vara bra att öva sig på att äta frukost. Göra just sådana där positiva saker som man kan styra över och tänka att jag får använda den här tiden för att förbereda mig så bra som möjligt.”

Ja, återigen så tänker jag det att med att acceptera hur man känner att man faktiskt blir orolig i de här tiderna och det är konstigt eller liksom fel att man känner sig orolig utan det är en ganska naturlig reaktion i den här situationen. Oron fyller sin funktion på sätt och vis för den gör ju faktiskt att vi agerar och att vi skyddar oss och det är besvärligt med människor som är för lite oroliga för de utsätter sig ju för en massa risker. Men sen är det ju en jättesvår konst för människor att oroa sig lagom mycket och att det är lätt att oroa sig för mycket och mer än vad man har nytta av. Att man snarare kanske blir förlamad av sin oro, man blir handlingsförlamad. Det som man kan tänka på är att acceptera att man är mer orolig. Är det så att oron tar överhanden precis hela tiden så brukar man ibland prata om att försöka schemalägga sin oro. Det innebär att man inte förbjuder sig att oroa sig men att man tänker sig att man har vissa stunder per dag som man aktivt får ägna sig åt sin oro. Dyker det upp en massa orostankar där emellan så tänker man “ok, nu kom dom”, är det något viktig som man kan ta med sig så kanske man ska skriva ner vad dom handlar om och tänka “att ok, nu tänker jag på det sen när jag har avsatt tid för att oroa mig”. Försöka hitta en balans mellan att man får oroa sig och att man hinner göra andra saker.

Sen är det just det här som personen skriver om att informationssökandet kan ju göra oss väldigt oroliga också. Det är ju bra att söka information men att man ska försöka söka information till en viss gräns. Man kan säga att det räcker för alla människor att uppdatera sig i den här situationen en gång om dagen. Det hinner liksom inte hända någonting annat viktigt som man missar. Man bestämmer sig för att min information den hämtar jag via den här eller den här informationskanalen och den kan vara en tidning man vill läsa eller om man lyssnar på nyheterna på radion eller ser på nyheterna på TV och så bestämmer man sig för att det är det och det klockslaget jag gör det på varje dag och hämtar in den nya informationen och övrig tid på dagen så ägnar jag mig åt annat. Där kan det vara jättebra att tänka på vilken tid på dagen som blir bäst för mig att inhämta information. Är man en sån som vaknar jätteorolig på morgonen eller somnar jätteorolig på kvällen så kanske man inte ska lyssna på nyheterna tidigt på morgonen eller sent på kvällen utan kanske mitt på dagen, när man är mest i kontakt med sitt rationella tänkande. Det kan vara en sådan sak man försöker att göra, att man begränsar hur mycket information man inhämtar. 

Sen också att tänka på att man följer de råd som finns och att det räcker. När man är orolig tänker man ofta att man ska lista ut något mer som ingen annan har kommit på eller som ingen annan vet. Men dom människorna som har absolut bäst kompetens att avgöra vad vi ska göra i den här situationen är ju faktiskt människor som har det som sitt arbete och har ägnat sig åt det i massa, massa år och jobbar med det och som tillsammans instruerar till exempel folkhälsomynigheten vilka råd som finns. Så följ dessa råden så långt som möjligt som finns på deras hemsida och identifierar sig man då som en person i en riskgrupp så följer man de råden som gäller för personer i riskgrupp. Man behöver inte göra mer där utöver utan man kan lugnt lite på att detta är det bästa vi kan och vi förstår i den här situationen just nu. Gör jag det som står där, som distansieringen, hygien osv, ja men då har jag gjort det riktiga och det som är viktigt för mig.

Det är lite olyckligt att vi pratar om det här med social distansiering för det är inte egentligen i de sociala kontakterna vi behöver vara ifrån varandra utan det är ju att vi ska vara fysiskt distansierade ifrån varandra, vi ska ju inte träffas. Men man bör ju umgås på massa andra sätt som man kan. Antingen om det är med människor man redan känner sedan innan som man ringer eller träffas digitalt på något sätt, eller om det är med andra människor som man hittar i olika typer av forum som äldrelinjen till exempel och kanske om det finns andra forum på HOBS eller så och att man umgås där. Och gärna också hittar saker på nätet där man kan träffa andra och göra andra som inte bara handlar om corona/COVID-19 och oro för den utan om man exempelvis är intresserad av odling, om det finns odlingsforum eller så att man faktiskt försöka ägna den tiden man inte behöver ägna åt corona åt någonting annat som man faktiskt tycker är lustfyllt och konstruktivt. 

Det är också en sak att tänka på att det som kan vara bra, och det som man vet är bra för alla människors psykiska hälsa, som också är bra när man arbetar aktivt med sin vikt, det är ju just det här att hålla rutiner. Tex att man sover de tiderna som man brukar sova, att man äter regelbundet, att man försöker hitta fysisk aktivitet på de sätten som går just nu i de här omständigheterna. 

Och att man sen faktiskt försöker att göra andra saker, Där kan det vara bra, att om man blir väldigt upptagen av sin oro att det blir lätt att tänka på liksom “nej, nu måste min oro gå över först, sen så ska jag sätta igång med saker som jag vet att jag brukar trivas att göra eller saker som jag vet behöver göras”. Samtidigt så vet man från psykologisk forskning att ibland är det faktiskt bara bättre att bara sätta igång och göra saker även om det känns väldigt motigt och jobbigt. Där kan det vara bra att göra en lista för sig själv. Om man sätter sig ner och tänker “vad hade jag ägnat tiden åt här hemma nu om jag inte kände mig så här orolig”, kanske hade det varit att läsa den där boken jag länge tänkte jag skulle läsa eller där ligger en hög med kläder som saknar knappar, nu ska jag sy dom här knapparna. Att man gör sådana saker så att man kommer vidare med tillvaron. 

 Om man tänker specifikt på människor som jobbat mycket med sin vikt under livet tänker kanske just nu att man skriver en “ska göra lista”  så ska någonting med viktarbetet komma upp på den listan och då tänker jag att i nuläget så räcker det att man äter regelbundet och försöker röra sig och så ordentligt, så gör man kanske det man behöver göra för sitt viktarbete just nu. Ska man ha saker man vill göra för vikten i de här omständigheterna så tänker jag att då får man se till att det är positiva saker. Dvs saker som man ändå tänker att man skulle vilja börja med och att det är väldigt konkret och enkelt, rimliga saker som tex att varje vecka prova en ny grönsak som man tänker att den här skulle jag egentligen vilja äta eller så. Inte sätta upp några svåra mål kring viktarbetet som man bara blir väldigt besviken av att man inte klarar utan att ha fokus på helt andra saker. Känna att man gör saker som är lite nyttiga för en hemma, rensa ut någonting som de flesta människor alltid behöver göra, faktiskt att man har lov att förströ sig med saker som man tycker är kul att göra.

Personen ställde också en fråga om det här med att gå och handla och där finns det ju många lösningar. Detta är ju identifierat och förstått att det blir ju ett bekymmer för många personer och därför finns det ju frivilliga som erbjuder sig att gå och handla. Och jag tänker att man till exempel kan kontakta den affären där man brukar handla sin mat till vardags och höra om vad dom har för och känner till för lösningar, det är så man kan ta tag i just den frågan.

“Jag tänker att mycket av det som jag svarade i frågan tidigare, det strategier gäller ju här också. Det här att man vill äta i den här situationen tänker jag också är en ganska naturlig respons oavsett var man befinner sig i viktspektrat så är det många som känner att “ja, men vad ska jag göra i den här perioden?”, jo men kanske att äta något gott är någonting som känns lugnande och mysigt för stunden. Har man sen då att man till exempel har lätt för att gå upp i vikt så kanske man mer än andra behöver fundera på, men vad ska jag göra istället, så att det inte blir för mycket under den här perioden som vi inte heller vet hur lång den blir. 

 

Det som man kan säga utöver allt annat som gäller för att hantera sin ångest och oro så är det ju dels att tänka på att man ska underlätta situationen så mycket för sig själv som möjligt. Vet man att man har vissa saker som man har jättesvårt att motstå att äta när man har det tråkigt eller känner sig orolig att man försöker att undvika att ha dom sakerna hemma i så hög utsträckning som möjligt. Finns dom inte hemma så är det mycket svårare att tröstäta dom. Sen är det viktigt att inte tänka att några saker är förbjudna för ingen mat är förbjuden men att man underlättar genom att ha så lite som möjligt hemma av det som man vet man kanske tröstäter. 

Ännu viktigare är ju det här med att äta regelbundet. Behovet av att tröstäta kan ju triggas av många saker och bland annat om man är hungrig. Människor som tröstäter hamnar ibland i dåliga eller i negativa cirklar där man har tröstätit och så tänker man att då ska man kompensera det genom att hoppa över nästa måltid och då blir man ju för hungrig igen. Så oavsett vad man äter så försök att hålla grunden med regelbundna måltider, frukost, lunch och middag och lite mellanmål. Det är den bästa grunden för att låta bli att tröstäta. 

Sedan att hitta aktiva strategier. Den här längtan efter att äta någonting den kommer ju inte pågå för evigt utan att man känner att nu är det nog, nu kommer en sådan där extra svår period, att man hittar något att aktivera sig med. Att man gör någonting som, ringer en kompis, man går ut och går en promenad, man spelar lite på datorn, gör någonting annat aktivt och sen när man är färdig med det så kanske den väldigt starka längtan har gått över.”

“Ja, där tänker jag att har man sedan tidigare en hetsätningsstörning som man får ett bakslag i, i den här svåra situationen så tänker jag att man ska försöka få professionell hjälp för det. Nu framgår det inte riktigt om mottagningen är stängd sedan lång tid innan, om det är en mottagning som lagt ner eller om det är en mottagning som håller stängt just nu pga coronaviruset. I sådant fall kan man ju höra om man de har digital mottagning, är det så att man kan få ett telefonbesök. Men jag tänker att man vet ju att det här med hetsätningsstörning är ju en underbehandlad diagnos och att patienterna får för lite stöd och insatser mot vad dom behöver och man ska stå på sig att man har rätt till vård för detta. Där kan man också, om man inte kommer åt sin mottagning på något sätt, höra av sig till sin vårdcentral för att få hjälp därifrån. Man kan kolla här på Kompetenscenturm för ätstörningar som har en del tips och råd om hur man kan gå tillväga när man behöver hjälp med en hetsätningsstörning. 

Det man kan tänka på är under tiden för att hålla läget så bra som möjligt i väntan på att man får dom insatser som man behöver är återigen det här med att en av hörnstenarna i att få en hetsätningsstörning under kontroll är ju faktiskt att man äter regelbundet och inte hoppar över några måltider, utan att man äter frukost, lunch och middag och mellanmål. Då gör man vad man kan för att minska risken för att hamna i hetsätning. Också det här med att försöka hitta andra strategier när man känner att nu kommer det här behovet av att hetsäta, försöka att hitta andra saker att göra, aktiva trevliga saker där man håller sig sysselsatt, som just det här med att komma ut och gå, försöka med social kontakt, om man har någon att ringa och berätta att nu har jag det jättejobbigt, eller ringa någon att förströ sig med och prata bort en liten stund. Att man försöker göra såna saker. 

Har man väldigt jobbiga,, obehagliga tankar att man försöker dela dom med andra människor att man berättar rakt ut “nu känner jag mig jätteorolig, jag har det superjobbigt”, då är dom flesta andra människor snällare mot en än vad man tror. Men det handlar kanske just om det att benämna som det är “så här känner jag just nu”. Dom tre sakerna i väntan på att man också får den professionella hjälp man kanske behöver. Att äta regelbundet, hitta alternativa strategier och ta hjälp av sin omgivning. Har man ingen att prata med i sin omgivning så har ju tex organisationer som Frisk och fri  hjälptelefon och hjälpchatt så att man kan vända sig dit.”

Klicka här för att komma till Frisk och fri.

”Ja fullständigt begripligt att man känner sig förtvivlad och ledsen som förälder när sådana här saker händer och dom ska ju inte hända. Jag tänker att det är superviktigt att den här mamman stöter på den här skolan igen. Och nu har det tydligen inte hjälpt att prata bara med rektorn även om det borde ha hjälpt att prata bara med rektorn.

 

Jag tycker att den här mamman i den här frågan väldigt fint formulerat vad är det som har hänt, hur drabbas deras familj av detta, hur reagerar hennes dotter på det här. Hon ska maila det till flera personer på skolan som kan vara behjälpliga, också skicka det som ett mail till rektorn, till flickans lärare, nu står det inte hur gammal hon är, men om det är så att hon fortfarande går på fritids att man också mailar det till fritidspedagogen också till personer inom skolhälsovården som skolsköterska, kuratorn tex att man försöker aktivera så många som möjligt på skolan, för så här ska man inte ha det.

Man ska inte vara utsatt på grund av sin vikt i skolan och lösningen på det är inte att man ska stanna hemma från skolan ens om man skulle kunna ha sitt barn hemma som förälder utan man ska lösa det här på skolan. Den här flickan behöver få stöd där.

Som sagt aktivera det, har man en mottagning man går på för viktbehandling. Som tex på barnöverviktsenheten i Malmö där jag jobbar, får vi kännedom om att barn utsätts i skolan, så om föräldrarna och barnet önskar det så är vi behjälpliga att skriva ett brev också till skolan, till skolans rektor, där vi skriver att det har kommit till vår kännedom att det här barnet blir utsatt på grund av sin vikt i skolan, vi ser väldigt allvarligt på det, så om man har kontakt med sådan mottagning.så kan man vända sig till sin mottagning och be om att få stöd därifrån också. För man ska ha en bra situation i skolan, det spelar ingen roll om man har svårt med sociala koder eller inte, man ska inte vara utsatt i alla fall. Utan det är bara en indikation att man kanske behöver ännu mer stöd än vad andra barn behöver i en liknande situation.”

  • Ata Ghaderi (2020-04-24)
    Psykolog Stockholms centrum för ätstörningar Forsknings- och utvecklingsenheten 

Vi vill ju bli av med negativa tankar och emotioner. Vi vill sluta grubbla och må bra. Av den anledningen går vi i kamp med våra oönskade tankar och känslor, med resultatet att vi ägnar dem ännu mer tid och energi. Ett alternativ som vi tar till ibland är att distrahera oss och undvika situationer som väcker dessa tankar och känslor. Tyvärr fungerar det inte heller på sikt och undvikandet kan innebära att vi ägnar oss åt annat (t.ex. överätning) som i sig inte är önskvärt, men kanske i stunden känns bättre än att grubbla över det man gör. 

Ett alternativ är att fylla dagarna med annat. Att bestämd gå in för att fylla sin tid med sådant som känns meningsfullt, eller sådant som man en gång tiden tyckte var bra saker att ägna sig åt, men som nu inte har lika mycket lust till. Vi kan göra saker utan att känna för det och ha lust till det. När vi väl kommer igång kommer lusten också. Det är oftast så vi lyckas ta oss ur nedstämdhet också. Det handlar om att komma tillbaka till aktiviteter som är roliga, givande, meningsfulla och som också innefattar en komponent av att ta hand om oss själva, ta hand om andra och utvecklas. 

För att minska oron kopplad till COVID-19 ska man tänka på att följa nyheterna under kontrollerade omständigheter. Man ska inte slå på sina appar och alla mediereportage om det flera gånger om dagen. Det räcker med att hålla sig uppdaterad 1-2 gånger i veckan. 

I övrigt kan kan aktivt skydda sig, utan att det går till överdrift, och fylla sina dagar med meningsfulla aktiviteter.



Det är tillåtet att äta allt. Mer av det hälsosamma och mindre av det ohälsosamma. Förbjud ingenting. Tänk på hälsan och konsumera mer av det som är bra för din hälsa. Man blir sugen på annat också och det kan man tillåta sig då och då utan att ha någon skuldkänsla. Så fort vi förbjuder någonting börjar vi tänka extra mycket på det. Att äta regelbundet är grunden till hälsa. Bra och balanserad mat till huvudmål (frukost, lunch och middag), samt grönsaker med mycket fibrer till mellanmålen kan vara en rimlig strategi. Man ska givetvis tillåta sig att någon gång i vecka även äta godis eller annat. 

Ät med närvaro. Tugga långsamt. Känn smaken. Ta tid på dig. Tugga med vördnad och närvaro som om det du tuggar på är det sista du kommer att äta. Känn smaken, upplev maten och var närvarande. Detta kan leda till adekvat reglering av mättnad och hungersignaler och hjälper en att inte översta eller hetsäta. 

För att slippa tänka på mat hela tiden behöver du fylla dina dagar med annat. Gör ett aktivt val. Fundera på några saker du behöver ägna dig åt på dagarna. 

Om du känner att du tänker på mat medan du gör annat (mitt i jobbet, i konversationer, etc.) är det ingen fara. Uppmärksamma att du tänker på mat och återför din koncentration till det du gör i stunden. Var omtänksam mot dig själv såsom du är mot andra. Bli inte arg på dig själv för att du tänker på mat. Ge dig själv en klapp på axeln mentalt för att du noterar att din uppmärksamhet drar i väg och ta den tillbaka. Det får dra iväg många gånger till. Det gör inget. Ta tillbaka den. Gör du det ett tag så märker du att du tänker mindre på mat och du kan fokusera bättre och längre. Det handlar om att träna hjärnan att hålla fokus. 

Ibland tänker man mycket på mat för att man äter för lite eller äter för kaotiskt. Äter man mycket, men kaotiskt, t.ex. bara en gång om dagen uppfattar hjärnan situationen som om du svälter. Då tänker du på mat. 

Ät regelbundet. Få i dig minst tre huvudmål. Vill du gå ner i vikt eller se till att du inte går upp i vikt kan du öka mängden fiber i maten och minska på högdensitetsmat (energirik mat). Kroppen förbränner också en hel del om den behöver smälta mat (mycket fibrer). 

Om du inte tål så mycket fibrer, introducera de långsamt och öka dem långsamt. 

Fokusera på det du bryr dig om och återta din fokus när det drar i väg. Gör det mjuk och med vänlighet istället för att slå ner på dig själv.”



Överätning definieras som att man äter väsentligt större mängd mat än vad som är normalt för omständigheterna. Hetsätning är samma sak, plus att man samtidigt känner att man har tappat kontrollen över ätandet. Känsla av kontrollförlust skiljer överätning från hetsätning.

Hetsätningsstörning är en ätstörning där man hetsäter enligt ovan med jämna mellanrum. I genomsnitt minst en gång i veckan under en 3-månadersperiod. Själva hetsätningen vid hetsätningsstörning kännetecknas också av att man äter fort, äter till man blir obehagligt mätt, äter trots att man är mätt, känner skam och skuld över hetsätningstillfället eller gör det i hemlighet. För att få diagnosen måste hetsätningarna också innebära oro och upprördhet för patienten. Man känner så kallad "distress" över att man hamnar i återkommande hetsätningar.



Kognitiv beteendeterapi I (KBT) är förstahandsvalet för behandling av ätstörningar. Det finns en självhjälpsbok av Christopher Fairburn som heter "Att sluta hetsäta" utgiven av Natur och Kultur vars effekt inom ramen för forskning för självhjälp har studerats i många studier och som visat på goda effekter. 

Stockholms centrum för ätstörningar har ett eget självhjälpsprogram som levereras via Internet som heter NÄRA. Man jobbar igenom materialet och instruktionerna i NÄRA samtidigt som man får stöd av en terapeut, en gång i veckan.

Just nu är det tyvärr långa köer till behandling vid Stockholms centrum för ätstörningar. Förhoppningsvis ökar Region Stockholm uppdraget för att NÄRA ska bli lättare tillgänglig för fler och att köerna minskar så att fler kan ta del av programmet. 

Under tiden är boken av Fairburn en bra källa att använda sig av.”

  • Jovanna Dahlgren (2020-04-21)
    Överläkare Drottning Silvias Barn och Ungdomssjukhus och professor i pediatrisk endokrinologi vid Sahlgrenska Akademin, Göteborg
Fetma är en känd risk hos vuxna, men inte hos barn.
Vi känner inte till mekanismerna bakom att barn generellt är skyddade från Coronas svårare former men det har angetts att barn inte har så välutvecklad receptor på cellytan som de brukar ta sig in genom (sk ACE2 receptor). Det gör att troligen kan barn ha en lindring form av förkylning men inte den gräsliga reaktionen som vuxna har långt ner i lungorna. Detta bekräftas av att det endast är rapporterat tre fall av barn (osäkert vad som var bakomliggande) som dött i Corona över hela världen.

Detta är ett problem för alla föräldrar med högt BMI (oavsett om barnet har högt BMI eller inte). Jag skulle inte isolera mitt barn, men istället vidta stränga hygienregler och social distansering i skola och hemma. Anledningen till att man bör avråda från isolering är att situationen kommer att vara långvarig och risk för smitta kommer att vara högst aktuell tills säkert vaccin framtagits.

En sak är att vara riskgrupp för smitta och en annan att vara riskgrupp för att bli dålig i Corona. Hon är säkert riskgrupp för smitta precis som alla andra barn men observera inte för att bli dålig (trots kanske lite nedsatt immunförsvar och allergier.

Under de gångna månaderna har vi i Sverige inte sett att barn med allergier och i vanliga fall andningsbesvär insjuknar i allvarlig lungsjukdom med Corona. Så tänk på din dotter med samma hög risk att få andningsbesvär vid förkylning men inte ökad risk att bli allvarligt lungsjuk med Corona

  • Lua Dandara Rangel, (2020-04-17)
    Dietist, Region Skånes Universitetssjukhus

För att läsa Luas svar på de frågor som besvaras i filmen se frågor nedan.

Hej! Det är väldigt extraordinära tider vi lever i och något som vi har nog aldrig haft strategier kring sedan innan. Att besöka kylen kan vara ditt sätt att hantera stress, oro och ibland blir en slags prokrastinering också. Det kan vara värdefullt att resonera kring varför du söker upp kylen. Stanna upp, andas och observera dina tankar och känslor. Vad är det som händer (eller vad är det som du tänker på) som får dig att vilja resa dig och gå till kylen? Att äta kan ses som en kortsiktig belöning men hjälper inte dig under en längre tid.

Det är viktigt att fundera över vad som ger dig upphov till att behöva äta och det är så klart svårt för mig att säga till dig utan att känna dig och hela din situation. Du kanske känner dig ängslig och behöver någon att prata med? Ditt jobb kanske har sådant stöd eller finns någon telefonlinje du kan ringa, som röda korset. 

I mer praktiska vägar, kan det vara bra att tänka att saker man inte ser lider man inte av. Det vill säga, undvik att ha sötsaker och snacks hemma, blir betydligt svårare att småäta om det inte finns så mycket tillgängligt. Bor du tillsammans med andra är det viktigt att ni pratar om det och kommer överens om vad som ska finnas i kylen.

Ha rutiner kring din dag gällande sömn, jobb, måltider och aktiviteter. Genom att äta regelbundet hjälper du dig att bli mindre hungrig emellan. Det är såklart också viktigt att tänka på sammansättning av dina måltider, fyll gärna halva tallriken med fiberrika grönsaker och ha ¼ av tallriken med proteinkällor. Kolla på livsmedelsverkets förslag om tallriksmodellen för mer inspiration: https://www.livsmedelsverket.se/matvanor-halsa--miljo/kostrad-och-matvanor/tallriksmodellen

Ha en flaska vatten tillgängligt när du jobbar så dricker tillräckligt och undviker att besöka köket pga törst. Men mest av allt, undersök och hitta orsaken till dina besök till kylen.”

”Hej! Jag förstår att det blir så frustrerande och en stor besvikelse när något vi har planerat inte blir av. Som jag förstår på din fråga kommer din operation fortfarande att bli av men längre fram. Olika kliniker kan ha olika direktiv men oftast ska man köra pulverdiet/shakes/LCD några veckor innan operationen. En del kliniker runt om i landet försöker ordna möte via telekonferens, det kan vara värt att kolla om det är något de kan erbjuda dig.

Det är svårt för mig att säga exakt hur just du borde äta eftersom jag inte känner dig, men jag kan rekommendera dig att sätta upp ett schema för din dag, med alla dina rutiner, aktiviteter och måltider. Se till att äta minst de 3 huvudmåltiderna per dag (frukost, lunch och middag) samt mellanmål om du känner att du är hungrig och/eller behöver ett eller två mellanmål.  Tänk på ditt fiberintag vid varje måltid, välj bröd/müsli/pasta/ris som har nyckelhålet och därför mer fiber. Andra källor till fiber är frukt och grönsaker. Använd hellre frukt eller bär istället för sylt eller smaksatt yoghurt, till exempel. Till lunch och middag, variera gärna och välj olika grönsaker, som rotfrukter, broccoli, kålfrukter och baljväxter. Förutom att bidra med vitaminer och mineraler, de innehåller fiber som hjälper dig att bli mätt. Tänk på ditt proteinintag vid varje måltid, under frukosten, om du gillar att äta ett kokt ägg, eller yoghurt eller kvarg. Välj naturella varianter. Om du äter mackor, välj fullkornsbröd eller knäckebröd och välj pålägg med nyckelhål. Till lunch/middag tänk på att ha proteinkällor så som kyckling, fisk eller kalkon. Rött kött är också ok men tänk på att äta max 500g i veckan. Om du inte äter kött, välj ägg, keso eller andra vegetabiliska proteinkällor som bäljväxter, tofu, hummus, sojaprotein eller liknande. De vegetabiliska får så klart även de som äter kött äta.

Undvik snabbmat, sötade drycker och snacks.”

“Det är svårt för mig att säga exakt hur just du borde äta eftersom jag inte känner dig, men jag kan rekommendera dig att sätta upp ett schema för din dag, med alla dina rutiner, aktiviteter och måltider. Se till att äta minst de 3 huvudmåltiderna per dag (frukost, lunch och middag) samt mellanmål om du känner att du är hungrig och/eller behöver ett eller två mellanmål.  

Tänk på ditt fiberintag vid varje måltid, välj bröd/müsli/pasta/ris som har nyckelhålet och därför mer fiber. Andra källor till fiber är frukt och grönsaker. Använd hellre frukt eller bär istället för sylt eller smaksatt yoghurt, till exempel. Till lunch och middag, variera gärna och välj olika grönsaker, som rotfrukter, broccoli, kålfrukter och baljväxter. Förutom att bidra med vitaminer och mineraler, de innehåller fiber som hjälper dig att bli mätt. 

Tänk på ditt proteinintag vid varje måltid, under frukosten, om du gillar att äta ett kokt ägg, eller yoghurt eller kvarg. Välj naturella varianter. Om du äter mackor, välj fullkornsbröd eller knäckebröd och välj pålägg med nyckelhål. Till lunch/middag tänk på att ha proteinkällor så som kyckling, fisk eller kalkon. Rött kött är också ok men tänk på att äta max 500g i veckan. Om du inte äter kött, välj ägg, keso eller andra vegetabiliska proteinkällor som bäljväxter, tofu, hummus, sojaprotein eller liknande. De vegetabiliska får så klart även de som äter kött äta.

Undvik snabbmat, sötade drycker och snacks.

“Eller hur? Jag är också väldigt glad över att kunna bidra och hjälpa medlemmar på HOBS.

Det finns flera skäl till varför vi dietister inte rekommenderar LCHF. En anledning är att de studier som visar att LCHF fungerar för viktnedgång har bara resultat upp till 6 månader, sedan försvinner effekten. Det kan bero på att deltagarna i studien inte orkar bibehålla dieten eller att den inte var lämpligt. En annan anledning är att vid LCHF kost tenderar en del att äta mycket rött kött och mättade fetter, vilket bidrar till andra hälsorisker. Förutom det innebär en LCHF kost att man istället tar bort en del hälsosamma livsmedel när kolhydrater undviks, som till exempel frukt och grönsaker. En LCHF kost kan också innebära en kost låg i fiber, av samma anledning som innan. Förutom risken att man inte får till all näring man behöver, riskerar magen att fungera sämre pga det minskat fiberintag.

Men för mig en stor anledning är att LCHF kan bli en till diet som man provar, som innebär ännu mer förbud och restriktioner. Vid såna dieter riskerar människor att hamna i en ”allt eller inget” läge, där de kanske går ner och sedan äter som de gjorde innan och vikten går upp igen, riskerar att ta mer skada och dessutom känna sig misslyckade för att en till diet inte fungerade. Det kan så klart finnas olika variationer på LCHF där man minskar på kolhydrater men fortfarande äter grönsaker och väljer bra livsmedel, men det är inte så ofta det blir så. Jag skulle hellre rekommendera att hitta en balanserad kost som passar just dig, hitta ett måltidsmönster som passar din vardag, livsmedel som du tycker om och andra som du skulle kunna lägga till i din vardag som du ännu inte provat.”

Hej! Det finns något som heter ”bariatrisk tallrik” som kan vara en av många redskap till opererade personer. I den bariatriska tallriken tar protein 50% av tallriken, 30% ska vara varierande grönsaker och frukter och de resterande 20% kolhydrater, helst fullkorn varianter, med nyckelhål.

“Det finns väldigt många olika faktorer som kan påverka ditt immunförsvar. Bl.a. din ålder, kön, om du röker, underliggande sjukdomar osv, om just ditt immunförsvar påverkas av LCD kan jag tyvärr inte svara på. Kontakta din ansvariga läkare eller sjuksköterska som ordnade din pulverdiet och diskutera med hen huruvida du borde fortsätta med din LCD. 

Precis som jag pratade om innan, följ Folkhälsomyndigheternas rekommendationer och om du väljer att börja äta vanlig kost igen, gör det successivt med en måltid i taget och gärna med uppföljning av en dietist, kanske via telefonuppföljning?”
“Hej! En kalorisnålt diet/LCD kan så klart vara påfrestande för kroppen, så som en stor viktnedgång av andra anledningar. Vissa upplever att de blir tröttare, hyn blir torrare och de tappar lite hår när de äter pulverdiet. Det varierar såklart från person till person och symptomen avtar när man återgår till vanlig kost. 

Mitt största råd till dig är att inte prova LCD på egen hand utan att ha fått det rekommenderat av din läkare, gärna som är specialist inom obesitas. Egentligen borde alla som önskar sig prova LCD göra så med godkännande och uppföljning av en läkare/sjuksköterska som är specialist inom obesitas. LCD kan innebära vissa risker och en läkare/sjuksköterska kan bättre bedöma och följa ditt tillstånd, följa upp din medicinering (om du tar något läkemedel) förutom att stötta dig under perioden. Dessutom under upptrappning tillbaka till vanlig kost kan det vara viktigt att ha hjälp av en dietist för råd kring hur du ska äta.”
“Det är många mottagningar som undviker att ta emot patienter just nu för att minska spridning av covid-19 inom sjukvårdsmiljö. Jag skulle rekommendera dig att kontakta din läkare och fråga vad du kan göra istället? Det finns järntabletter som man kan ta men det är bäst om din läkare rekommenderar vilken dos som just du behöver. Även om järn kan köpas receptfritt kan det finnas en risk att överdosera och för mycket järn kan orsaka magont, diarré eller förstoppning.

Du kan såklart se till att få järn via kosten, men har du svår brist är det då en läkarfråga och det är viktigt att din läkare bestämmer vilken behandling du behöver.

Järn i kosten hittar du framför allt i inälvsmat som till exempel lever och blodpudding. Andra källor är kött, ägg och skaldjur. Även bäljväxter, nötter och frön innehåller järn, samt fullkornsprodukter och torkad frukt.

Järnupptaget optimeras tillsammans med c vitamin, som finns i till exempel citrusfrukter och grönsaker, medan kaffe och te kan minska absorptionen av järn. Även kalcium (som finns t.ex. i mjölk kan minska upptaget något).”

“Hej! Har din mottagning gett dig något nummer till vem ni kan vända er till under tiden de håller stängd? Hetsätning är en ätstörning som nästan alltid behöver professionell hjälp för att kunna brytas. Det finns en förening mot ätstörningar i Sverige som heter Frisk &Fri: http://www.friskfri.se. De erbjuder stöd via chatt och telefon. Även Ätstörningszonen erbjuder stöd om du identifierar dig själv som tjej: https://www.tjejzonen.se/fa-stod/atstorningszonen/

Hej! Det tänker jag att din gruppansvarig borde meddela er kring hur ni ska göra. Under en LCD behandling är det viktigt att få stöd under alla faser och även upptrappning tillbaka till maten, precis som jag beskrev innan. Det beror på hur många veckor du har kört på din pulverkost och hur er planering ser ut? Var det någon specialistklinik eller något privat grupp som arrangerar det? Kanske kan ni köra ert möte via zoom istället?

  • Carl Magnus Brodén (2020-04-16)
    Läkare/verksamhetschef, GB Obesitas Malmö

“I korthet är det ett coronavirus som började spridas från Kina. Vi har haft liknande epidemier tidigare. Vi hade SARS kring 2003. Det blev inte en lika stor epidemi som det här. Det som skiljer Coronavirus från en vanlig förkylning eller influensa det är att precis som många andra virus så är det en droppsmitta, som kommer in via munnen eller luftvägarna och slår ofta sig ner i de övre delarna av luftvägarna. Man blir svullen i halsen, man aktiverar sina lymfkörtlar, och så långt är coronaviruset väldigt likt en vanlig förkylning.

För de flesta människor är det sannolikt att det blir inte mer än så. Man blir förkyld ett litet tag, så går det över och så tänker man inte mer på det. Det som skiljer Corona från vanliga influensa- eller förkylningsvirus är att den har även förmågan att ta sig långt ner i luftvägarna, ner i lungorna och slå sig ner där också och detta gör normalt sett inte vanliga förkylningar. Det som kan hända när man får en infektion långt ner i luftvägarna är att man får en reaktion, en inflammation, och man riskerar att få något som kallas för ARDS (Acute Respiratory Distress Syndrome) som är ett samlingsnamn för när kroppen reagerar på den retningen längst ut i luftvägarna och drar igång sitt eget immunförsvar. Vår egen immunreaktion på den här infektionen gör så att lungorna blir kraftigt påverkade. Detta får man normalt sett inte alls av en vanlig förkylning och det är därför man kan bli så dålig av COVID-19 och det är därför man kan behöva att använda en respirator. Sedan är det där med inkubationstid.
Tiden från det att man blivit smittad till det att man blir dålig eller får symtom är mellan 5-14 dagar. Ni har säkert sett på statistiken på nyheterna att blir man dålig sen så är snittiden från det att man började visa symptom till att man börjar intensivvårdas ungefär 10 dagar här i Sverige. Hur dödligheten är i sjukdomen det vet vi inte eftersom de flesta länder, inklusive Sverige, testar bara dom som har symptom. Så vi vet ju inte hur många som haft Corona här i Sverige. Förmodligen är dödligheten i den här sjukdomen mycket lägre än det vi skulle kunna tro när vi tittar på nyheterna. Man kan inte ta antalet smittade i Sverige och antalet dödsfall och dela det ena med det andra och så får man en jättehög dödlighet siffra, det är ju massor med svenskar ute i samhället som har eller redan haft den här infektionen utan att ha en aning om det.”

Carl Magnus Brodén svarar:

“En liten brasklapp först. Detta är då ett forskningsfält som går jättefort nu. Den här sjukan fanns ju i princip inte innan jul. Jag har grävt fram en del studier och det produceras massor med nya studier löpande. Man kan tänka sig två mekanismer bakom varför obesitas skulle vara väldigt negativt i det här läget. Det ena är att det vi pratade om nyss, ARDS (Acute Respiratory Distress Syndrome), den kraftiga immunreaktionen som kroppen själv drar igång mot viruset längst ner i lungorna,  i areolerna. Om man har ett immunförsvar som redan från början är lite aktiverat på ett sjukligt sätt som det inte borde så kan man ju absolut tänka sig att det mycket lättare triggas igång när viruset kommer, dvs du får lättare ARDS (Acute Respiratory Distress Syndrome). Det vet man ju från forskning på obesitas att fettväv är ju inte bara en energidepå, fettväv är också ett hormonellt producerat organ, där vår fettväv producerar massor av hormoner och signalsubstanser hela tiden. Har man obesitas så riskerar man att det här systemet lite grann har spårat ur så man går men en lågradig, ständig inflammation i sin kropp. Detta påverkar inte bara fettväven utan det påverkar också lever, bukspottskörtel, muskler, hjärnan, immunsystemet. Så den ena mekanismen man absolut kan tänka är att får man corona ner i lungorna som en viruslunginflammation och har man då redan, på grund av fetma triggat en immunsjukdom, så kan man tänka sig att det är då lättare för kroppen att dra igång ARDS-reaktion. Det är den ena teorin.

Den andra teorin är naturligtvis att har man kanske en stor kropp, en stor mage som trycker lite så kan man ju tänka sig att man ventilerar sina lungor sämre. Man har kanske mindre lungkapacitet i reserv redan från början. Men exakt var detta landar kommer vi ju veta förmodligen när hela den här epidemin är över. 

Fråga: Det har framkommit i media att många patienter med obesitas/fetma hamnar i respiratorn och då sägs det att det är svårare att komma ur respiratorn på grund av ens kropps storlek, alltså sin vikt. Stämmer det, eller bara rykten?

Carl Magnus Broden svarar: 

“Om det är svårare att komma ur respirator, det vågar jag inte svara på det får vi fråga en intensivsvårdsdoktor om. Det låter rimligt, det gör det. Däremot har jag hittat en fransk studie (lägg in länk) som har tittat på risken att hamna i respirator om man har corona. Alltså, man blir dålig, man måste komma till intensiven, men då är frågan hur stor risk är det att du kommer hamna i respirator nu? På det här centret i Frankrike så hade man kollat på sina 124 första fall. ⅔ av alla patienterna behövde respirator så tittade man då på vilka var riskfaktorerna. Vad var det som gjorde att man hade en ökad risk att hamna just i respirator och bli så dålig. Och där hade ju BMI över 30 och sen gradvis uppåt gav högre och högre risk. Det var väldigt tydligt i den studien. Ex: har man ett BMI på 35 i den här studien så var riskökning, jämfört om du varit normalviktig, 7 gånger större. Har du ett BMI på 35 eller mer, blir dålig, hamnar på intensiven så löper du, enligt denna studien, 7 gånger högre risk att hamna i respirator än om du hade varit normalviktig.”



Carl Magnus Broden svarar på frågor från patienter. Se frågorna och svar utskrivna nedan. I parantes anger vilken tid klippet visas i filmen om du vill lyssna på Carl-Magnus berätta. 
“Innan jag svarar så måste jag bekänna mig jävig. Eftersom jag är chef på en klinik som håller på med privata operationer. Så är det sagt. Kan man betala det själv? Ja, det kan man. Vad kostar det? Det beror helt på var du söker dig men det kan säkert HOBS hjälpa dig med om du vill. I Sverige kostar det mellan 70 000 - 100 000 lite beroende på var du gör det och hur mycket uppföljning du har. I andra länder kan det vara billigare, men det är som alltid att man får nog vad man betalar för.

Om du är i en riskgrupp? Du är ung, 17 år, vilket är en fördel, men du har ett BMI på 49 så att jämför man dig med en annan 17-åring som har ett BMI på 25 så har du tyvärr en mycket högre risk att bli dålig om du får Corona. Samtidigt är du ju väldigt ung och det i sig sänker ju din risk. Men någon exakt siffra kan man inte ge. Detta är ju väldigt individuellt och det är mycket med detta vi inte förstår. Men att risken är ökad det är den med det högre BMI, så är det ju tyvärr.” 

“Ja, det är en liten lurig fråga får då skulle jag behöva känna den personen lite bättre för att göra en bedömning. Men generellt kan man ju säga att viktnedgång inte gör immunsystemet sämre utan tvärtom, det gör ju det bättre. Obesitas gör så att vi triggar vårt immunsystem på fel sätt och kanske har en liten inflammation redan från början och kan bli bli väldigt dåliga om vi får Corona. Så generellt om man har obesitas så gör en viktnedgång att ditt immunförsvar fungerar bättre. Men det finns diverse brasklappar att tänka på. Du behöver ta dina vitaminer. För både vitaminer och spårämnen är ju delar av vårt immunförsvar. Så skulle man ha brist på tex folat, zink eller något annat, så har man ju av den anledningen plötsligt sämre immunförsvar. Det är inte kopplat direkt till viktnedgång utan det är ju kopplat till andra faktorer om man nu är opererad till exempel. 

“Har man akuta problem och blir akut dålig, då måste man till akuten. Där är det inte mycket att välja på. Det finns naturligtvis grader av besvär. Är det så att man känner igen sina problem, man mår verkligen inte bra men man upplever kanske inte att det är “akut-akut”, då ska man i första hand ringa den mottagning som har hand om en. Visst är det så att vi stänger ner väldigt mycket sjukvård nu men de flesta mottagningar är ju öppna som innan. Så jag tycker man ska prova där. Men, som sagt, är man akut dålig så är man akut dålig och akuterna är öppna även för folk som inte har coronavirus. Det kan man inte chansa med. Men jag förstår oron.”

En bra fråga. Hos oss (red anm: GB Obesitas) blir du aldrig “diskad” för att du så att säga skulle ha blivit för lätt på eget bevåg utan vi går efter den högsta, kända vikten du hade innan. Men där kan jag bara tala för oss i region Skåne. Och det där med att fortsätta på pulver? Också en jättebra fråga. För det första får man reda ut vad man menar med pulver. Vi pratar kostersättning och påsarna som är godkända som sådan och inte det som är måltidsersättning, tex shakes/smoothies. Ska du enbart äta detta under en längre tid så är det superviktigt att du har alla vitaminer i pulvret då. Man måste avgöra själv. Alternativet, om man inte vill hålla på med pulverdiet hela sommaren nu kanske kan vara att försöka hålla den vikten man nått fram tills nu. Kanske byter ut något huvudmål varje dag till pulver/kostersättning och i övrigt äter vanlig mat. Men det finns inga regler. Det måste du bestämma själv.

Det kan ju vara så att många av er som nu väntar i de offentliga köerna kanske inte får en operation förrän slutet på september exempelvis och då pratar vi ju väldigt många månader. Och åtminstone jag hade ju inte stått ut med pulverdiet så länge. 

Som jag har tolkat den information jag sett så är det typ 2 Diabetes som tillhör riskgrupp. Och ofta så har detta ju en koppling till obesitas.”

“Det vet vi inte riktigt. Spontant skulle man vilja säga att, ja, det har man. Jag hittade en studie från New York som följt över 4000 patienter. I studien har man tittat på vad det är som gör att man riskerar att behövas läggas in på sjukhus om man har corona och vad är det som gör att man riskerar att bli väldigt, väldigt dålig, så att man hamnar på intensiven eller att man dör av viruset. 


Studien visar att nedan avgör om du behöver sjukhusvård eller inte: 

  • Ålder, börjar sticka iväg när man redan är 45+, men absolut mer förhöjd när du är över 75. Och det är det vi ser i media också. 
  • Kronisk njursjukdom
  • Diabetes
  • Hjärtsvikt
  • Höga blodfetter
  • BMI redan över 30 som behöver sjukhusvård, men betydligt högre risk för de med BMI över 40
Studien visar vad som kan ligga bakom att man blir så dålig och måste ligga inlagd på intensiven och/eller dör:
  • Ålder 65+, men igen, ålder över 75 
  • Njursvikt
  • BMI över 30 här också men ännu mer BMI över 40

Nu är detta en studie gjord i New York. Men enligt den så är det faktorerna: hög ålder, högt BMI och njursvikt som drabbas värst. Det kommer löpande nya studier och facit kommer vi ha först om ett år. Detta är den bästa studien jag sett hitills.”

Om du vill läsa studien Carl Magnus pratar om så kan du klicka här. 

“Bra fråga, och svår att svara på. Om man säger så här. Om allting gick bra under operationen och allt gick som förväntat. Kanske den tog cirka 40 minuter och det gick bra att komma upp ur sängen efteråt, du var snabbt mobiliserad och du kunde gå hem dagen efter och allting har gått bra, då skulle jag inte bedömma det som om man är i någon ökad risk. Snarare då, så är vikten nu på väg snabbt ner, och ska man spekulera så minskar ju risken för varje kilo som försvinner. 
Däremot, om det var så att det var en komplicerad operation, och problem uppstod och det blev en längre vårdtid. Kanske fick spendera längre tid sövd i respirator och det har varit segt efteråt så är det klart att innan man piggar på sig där så har man ju redan ett luftvägsproblem kanske en liten stund. Varierar så klart mycket från fall till fall. Men där kanske man får reservera sig att man kan ha en ökad risk om man råkar få corona precis då. 

“Ja, helt rätt tänkt. Nu ska vi tänka på att det är inte enbart fetmakirurgin som stängs ner, det är ju all möjlig kirurgi som skjuts på. Det är ju helt klart en prioritetsordning. Man försöker ju hålla igång cancerkirurgin tex och det har jag full förståelse för. Men frågan är rätt väckt och ska man titta på dom studier som kommer hela tiden så tyder ju allt på att obesitas sannolikt är en av de starkaste faktorerna som ligger bakom att man kan bli riktigt dålig av Corona. Alternativen för en patient med obesitas är då att undvika att få corona. Vilket är väldigt svårt. Det är inte taktiken i Sverige, i samhället nu, att ingen ska bli infekterad. Ni kanske har hört om det där med att platta ner kurvan. Taktiken är inte att platta ner kurvan till noll, taktiken är att platta till kurvan så att sjukvården i Sverige hinner med i svängarna, när folk blir dåliga. Men tanken i förlängningen är ju att den absoluta majoriteten av oss alla ska ha haft corona här så småningom så att en 70-80% har haft den så får man en så kallad “gruppimmunitet” och så lugnar det ner sig. Det som rapporteras dock är mer det att man ska undvika att bli smittad. Men ländernas taktik är ju att man accepterar att folk får corona förr eller senare men det ska gå så sakta som möjligt.

Alternativet är ju att undvika att få corona tills det kommer ett vaccin. Problemet med det är ju att det med stor sannolikhet kommer dröja flera år. Det kom rapporter nu om att vaccin ska börja testas redan i september. Och lyckas det så är det ju några som ska få ett välförtjänt nobelpris i medicin. Men erfarenhetsmässigt så brukar det ta minst 18 månader att ta fram ett nytt vaccin och så ska det testas och massproduceras etc etc. Realistiskt sett har vi ett massvaccin på gång mot corona om två år. Och då ska vi vara nöjda. Och vid det laget så här den här epidemin över för den här gången. “

“Det kan man ej veterligen inte. Sjukskriven kan man rimligen inte bli, det ligger i sakens natur att du måste bli sjuk först. Det som har varit på tapeten, och det som drivits av handikappsorganisationer, det är ju det att man skulle införa rätten till smittskyddspenning. Nyligen har det varit en debattartikel om detta igen. Där är ju tanken att om man identifierar sig med en uppenbar riskgrupp så ska man då kunna ansöka om något typ av stöd istället. Det är ett politiskt beslut. Och just nu tas det mycket nya, drastiska, icke tidigare beprövade beslut ren politiskt så det är ju inte omöjligt att även detta beslut även skulle kunna tas. Men det är där vi kommer landa tror jag.

I sådant fall är det en smittskyddspenning eftersom lagstiftning kring sjukskrivning är som den är. Du ska vara sjuk först. Även om de nu har lättat på krav angående sjukintyg från doktor till att man nu kan vara hemma 14 dagar och det kan man ju själv styra. Men mer än så tror jag inte man kan göra.”

“Att äta upp sig för att klara någon slags gräns, jag gissar att vi pratar om en offentlig operationsgräns, det tycker jag inte att man ska göra. Man ska inte hantera sin kropp på det sättet. Då ska man istället kontakta den kliniken som man hört till och berätta vad man har haft för högsta vikt i livet, tycker jag.
Läkemedel? Ja det finns ju två läkemedel (red amn: saxenda och mysimba) nu som är riktigt lovande och är i bruk. Dom är inte lika bra som kirurgi men om är en så kallad responder, dvs man tål biverkningarna och man har effekt av läkemedlen i fråga, då är dom klart effektivare än att bara konventionellt banta en gång till.”

“Nej, det gör det inte. Det finns ingen anledning att sluta med dessa läkemedlen för att det är Corona. Absolut inte. Tvärtom har du god effekt av läkemedlen så går du ner i vikt och minskar den kanske farligaste riskfaktorn man har som man själv kan påverka.”

“Saxenda tror jag du bara kan sluta med. Det enda du ska tänka på här är att om du har typ2 diabetes också och lät Saxenda ersätta någon av dina diabetesläkemedel. Då får du prata med din diabetessköterska innan du slutar. För Saxendan har ju i det fallet behandlat din diabetes också. 
Mysimba hade jag nog trappat ut lite för det är ett kombinationsläkemedel där det ena är ett antidepressivum och sätter man ut det tvärt så kan man riskera att få biverkningar.”
Ja, bra tänkt. Jag tycker att frun, om det var det, som jobbar i hemtjänsten och är orolig så tycker jag att du ska försöka att gå och testa dig faktiskt. Nu är det ju olika guidelines överallt och man är restriktiv om vem som testar sig. Men om det är någon som ska testa sig för att se om man har eller haft corona så är det ju just någon i din sits. Så jag hade ju testat mig. Försök att testa dig så fort som möjligt. Då vet ni ju. Är du nu corona negativ i nuläget då ska du bara vara observant på symtom sen naturligtvis. Skulle du vara corona positiv då vet ni ju. Det är ju ett typiskt läge då där jag i första hand hade kontaktat vården och förklarat att jag verkligen behöver testa mig.”

“Influensavaccinet hjälper inte mot corona då det är ett helt annat virus tyvärr. Jag tror inte du har det sämre ställt inför corona för att du var dålig förra året. Däremot, har man ett högt BMI, så har du ju en av de starkare riskfaktorerna. Nu vet jag inte hur högt BMI du har. Men enligt studie som jag talat om innan antyder ju att riskökning är tydlig efter BMI 30.

“Då beror det ju på hur du definierar en riskgrupp. I alla de här lägena när vi pratar risk så tävlar man ju så att säga bara med en annan variant av sig själv. Vi har ju olika gener från början osv så fort man pratar om risk eller överrisk så det man egentligen gör som individ är ju att man tävlar mot en annan variant mot mig själv som var annorlunda och vad är det för skillnad då? Då kan man ju säga att träna är ju bra, jättebra för immunförsvaret. Det kan ju vara ett generellt tips här nu om man förväntas att vara isolerad hemma att försöka röra på sig ändå för att höja immunförsvaret. 
Det låter som att den som ställer frågan har gjort allt man kan och är säkert mycket bättre ställd jämfört med någon som inte tränade alls och hade dåliga värden osv. Sen är det ju klart att realistiskt sett, hade BMI varit normalt så hade risken varit ännu lägre. Hur stor risken är för just dig som frågar det vet vi ju inte.

“Om man med boosta menar att ta högre doser än vad kroppen har bett om så är svaret nej. Det är många här som ställer frågor om detta som kanske är opererade då (gastric bypass/sleeve) och är det någon gång det är viktigt för er att ta era vitaminer så är det ju nu. Ser verkligen till att ta dom. 

“Har man riktigt låga järndepåer och en transfusion är det enda som brukar fungera så ska man bara göra det. Järnbrist i sig och sen då anemi på det är i sig inget positivt för immunförsvaret heller. Det sänker ju din motståndskraft potentiellt om du blir infekterad. Detta är ett typiskt exempel på inte att boosta sig men att fylla på med det som kroppen faktiskt behöver. Sen ska man ju se till att inte få intravenöst järn på en akutmottagning där patienter hostar till höger och vänster men det är ju kontrollerade miljöer så jag hade inte varit orolig för det.”

“Det beror på hur gammal man är. Det finns ju inga, mig veterligen, rapporterade dödsfall på mindre barn. Om man har iso-BMI på 44 och är 16 eller 17 då börjar man ju närma sig att vara biologisk vuxen på många vis. Jag vill säga att det beror på åldern. Pratar vi om någon som är under 10 år så har jag inte sett ett enda dödsfall i den gruppen. Det verkar inte som om det är dom det drabbar. Med brasklapp för att det kommer ny information varje dag. Men hitlls har jag inte sett något fall rapporterat och det verkar inte som det drabbar små barn. Däremot kan ju barn så klart vara smittbärare och smitta andra.