Ja, återigen så tänker jag det att med att acceptera hur man känner att man faktiskt blir orolig i de här tiderna och det är konstigt eller liksom fel att man känner sig orolig utan det är en ganska naturlig reaktion i den här situationen. Oron fyller sin funktion på sätt och vis för den gör ju faktiskt att vi agerar och att vi skyddar oss och det är besvärligt med människor som är för lite oroliga för de utsätter sig ju för en massa risker. Men sen är det ju en jättesvår konst för människor att oroa sig lagom mycket och att det är lätt att oroa sig för mycket och mer än vad man har nytta av. Att man snarare kanske blir förlamad av sin oro, man blir handlingsförlamad. Det som man kan tänka på är att acceptera att man är mer orolig. Är det så att oron tar överhanden precis hela tiden så brukar man ibland prata om att försöka schemalägga sin oro. Det innebär att man inte förbjuder sig att oroa sig men att man tänker sig att man har vissa stunder per dag som man aktivt får ägna sig åt sin oro. Dyker det upp en massa orostankar där emellan så tänker man “ok, nu kom dom”, är det något viktig som man kan ta med sig så kanske man ska skriva ner vad dom handlar om och tänka “att ok, nu tänker jag på det sen när jag har avsatt tid för att oroa mig”. Försöka hitta en balans mellan att man får oroa sig och att man hinner göra andra saker.
Sen är det just det här som personen skriver om att informationssökandet kan ju göra oss väldigt oroliga också. Det är ju bra att söka information men att man ska försöka söka information till en viss gräns. Man kan säga att det räcker för alla människor att uppdatera sig i den här situationen en gång om dagen. Det hinner liksom inte hända någonting annat viktigt som man missar. Man bestämmer sig för att min information den hämtar jag via den här eller den här informationskanalen och den kan vara en tidning man vill läsa eller om man lyssnar på nyheterna på radion eller ser på nyheterna på TV och så bestämmer man sig för att det är det och det klockslaget jag gör det på varje dag och hämtar in den nya informationen och övrig tid på dagen så ägnar jag mig åt annat. Där kan det vara jättebra att tänka på vilken tid på dagen som blir bäst för mig att inhämta information. Är man en sån som vaknar jätteorolig på morgonen eller somnar jätteorolig på kvällen så kanske man inte ska lyssna på nyheterna tidigt på morgonen eller sent på kvällen utan kanske mitt på dagen, när man är mest i kontakt med sitt rationella tänkande. Det kan vara en sådan sak man försöker att göra, att man begränsar hur mycket information man inhämtar.
Sen också att tänka på att man följer de råd som finns och att det räcker. När man är orolig tänker man ofta att man ska lista ut något mer som ingen annan har kommit på eller som ingen annan vet. Men dom människorna som har absolut bäst kompetens att avgöra vad vi ska göra i den här situationen är ju faktiskt människor som har det som sitt arbete och har ägnat sig åt det i massa, massa år och jobbar med det och som tillsammans instruerar till exempel folkhälsomynigheten vilka råd som finns. Så följ dessa råden så långt som möjligt som finns på deras hemsida och identifierar sig man då som en person i en riskgrupp så följer man de råden som gäller för personer i riskgrupp. Man behöver inte göra mer där utöver utan man kan lugnt lite på att detta är det bästa vi kan och vi förstår i den här situationen just nu. Gör jag det som står där, som distansieringen, hygien osv, ja men då har jag gjort det riktiga och det som är viktigt för mig.
Det är lite olyckligt att vi pratar om det här med social distansiering för det är inte egentligen i de sociala kontakterna vi behöver vara ifrån varandra utan det är ju att vi ska vara fysiskt distansierade ifrån varandra, vi ska ju inte träffas. Men man bör ju umgås på massa andra sätt som man kan. Antingen om det är med människor man redan känner sedan innan som man ringer eller träffas digitalt på något sätt, eller om det är med andra människor som man hittar i olika typer av forum som äldrelinjen till exempel och kanske om det finns andra forum på HOBS eller så och att man umgås där. Och gärna också hittar saker på nätet där man kan träffa andra och göra andra som inte bara handlar om corona/COVID-19 och oro för den utan om man exempelvis är intresserad av odling, om det finns odlingsforum eller så att man faktiskt försöka ägna den tiden man inte behöver ägna åt corona åt någonting annat som man faktiskt tycker är lustfyllt och konstruktivt.
Det är också en sak att tänka på att det som kan vara bra, och det som man vet är bra för alla människors psykiska hälsa, som också är bra när man arbetar aktivt med sin vikt, det är ju just det här att hålla rutiner. Tex att man sover de tiderna som man brukar sova, att man äter regelbundet, att man försöker hitta fysisk aktivitet på de sätten som går just nu i de här omständigheterna.
Och att man sen faktiskt försöker att göra andra saker, Där kan det vara bra, att om man blir väldigt upptagen av sin oro att det blir lätt att tänka på liksom “nej, nu måste min oro gå över först, sen så ska jag sätta igång med saker som jag vet att jag brukar trivas att göra eller saker som jag vet behöver göras”. Samtidigt så vet man från psykologisk forskning att ibland är det faktiskt bara bättre att bara sätta igång och göra saker även om det känns väldigt motigt och jobbigt. Där kan det vara bra att göra en lista för sig själv. Om man sätter sig ner och tänker “vad hade jag ägnat tiden åt här hemma nu om jag inte kände mig så här orolig”, kanske hade det varit att läsa den där boken jag länge tänkte jag skulle läsa eller där ligger en hög med kläder som saknar knappar, nu ska jag sy dom här knapparna. Att man gör sådana saker så att man kommer vidare med tillvaron.
Om man tänker specifikt på människor som jobbat mycket med sin vikt under livet tänker kanske just nu att man skriver en “ska göra lista” så ska någonting med viktarbetet komma upp på den listan och då tänker jag att i nuläget så räcker det att man äter regelbundet och försöker röra sig och så ordentligt, så gör man kanske det man behöver göra för sitt viktarbete just nu. Ska man ha saker man vill göra för vikten i de här omständigheterna så tänker jag att då får man se till att det är positiva saker. Dvs saker som man ändå tänker att man skulle vilja börja med och att det är väldigt konkret och enkelt, rimliga saker som tex att varje vecka prova en ny grönsak som man tänker att den här skulle jag egentligen vilja äta eller så. Inte sätta upp några svåra mål kring viktarbetet som man bara blir väldigt besviken av att man inte klarar utan att ha fokus på helt andra saker. Känna att man gör saker som är lite nyttiga för en hemma, rensa ut någonting som de flesta människor alltid behöver göra, faktiskt att man har lov att förströ sig med saker som man tycker är kul att göra.
Personen ställde också en fråga om det här med att gå och handla och där finns det ju många lösningar. Detta är ju identifierat och förstått att det blir ju ett bekymmer för många personer och därför finns det ju frivilliga som erbjuder sig att gå och handla. Och jag tänker att man till exempel kan kontakta den affären där man brukar handla sin mat till vardags och höra om vad dom har för och känner till för lösningar, det är så man kan ta tag i just den frågan.