Sammanfattning
Detta är en översiktsartikel i vilken man diskuterar om det finns en ”bästa” diet eller kost för viktminskning och metabol hälsa. Med metabol hälsa menar man när blodsocker, blodfetter och insulinnivåer är normala och risken för sjukdomar som typ 2-diabetes och hjärt- och kärlsjukdom är låg. Många populära dieter baseras på att de innehåller mindre eller mer av fett, kolhydrat eller protein. Författarna diskuterar hur mycket energi (kalorier, kcal) var och ett av dessa näringsämnen innehåller och hur mätt man blir av var och en av dem. Mest energi innehåller fett (9 kcal per gram) och därefter kolhydrat och protein (vardera 4 kcal per gram). Om man mäter mättnaden per kalori mättar fett sämst medan protein och kolhydrat ger ungefär samma mättnad.
Författarna konstaterar att man kan minska i vikt av olika typer av dieter eller koster så länge energiintaget är lägre än vad man förbrukar. Vad gäller effekten av olika dieter på blodfetter ökar mättat fett kolesterolnivåerna medan om man äter mycket socker ökar nivåerna av triglycerider (ett annat fettämne) i blodet. Det innebär att det är hälsosamt att begränsa livsmedel som innehåller mycket mättat fett såsom charkuterier, feta mejeriprodukter exempelvis bacon, korv, ost och grädde som ersätts med magra varianter av pålägg och mejeriprodukteroch äta mindre av sötsaker såsom godis, choklad, snacks, läsk och bakverk.
Författarna diskuterar några mycket välkända studier i vilka man studerat lågfettkost och andra studier som studerat lågkolhydratkost på vikt, blodsocker, blodfetter och risken att utveckla diabetes. Man kan minska i vikt och hålla blodfett- och blodsockernivåer på hälsosamma nivåer med olika koster. I två mycket stora studier fann man att personer som hade hög risk att utveckla diabetes minskade risken rejält att få diabetes genom att de åt lågfettkost och minskade i vikt.
Författarna skriver också att lågenergipulver, så kallade VLED-preparat fungerar mycket bra för att komma igång med en viktminskning.
Sammantaget handlar denna översiktsartikel om att det finns ingen ”bästa” diet eller kost för viktminskning utan det är hur väl man kan minska sitt intag av kalorier i förhållande till vad man förbrukar och göra det under lång tid.
Kommentar
Det finns tre kraftfulla faktorer som bestämmer hur mycket vi väger: ärftligheten, omgivningen och beteendet. Ärftligheten kan vi inte påverka. Vilken mat som finns i affären där vi handlar är ganska svårt att påverka, i alla fall som enskild person. Både ärftligheten för fetma och vår omgivning måste vi förhålla oss till, navigera i, för att äta på ett sätt så vikten minskar. Vårt beteende kan vi påverka. Vad och hur mycket vi äter är ett beteende som har mycket stor inverkan på vad vi väger. Vilken mat är då bästa maten för viktminskning? Det är vad artikeln av George Thom och Mike Lean handlar om.
Författarna kommer fram till att man kan minska i vikt med flera olika dieter eller koster så länge kaloriintaget är mindre än vad man förbrukar. Vad som är bra med det är att var och en av oss kan komma fram till vilken mat vad som passar en själv. Det som fungerar i vardagen är oftast det man kan hålla sig till under lång tid tills de ”nya” vanorna blir en del av ens livsstil och ses som ”det vanliga”, det man brukar äta.
Koster med mindre fett eller med mindre kolhydrater testas ofta i viktminskningsstudier. De innehåller oftast mat som också är hälsosamma på annat sätt. Det man behöver tänka på är att äta mindre av mättat fett (exempelvis smör, ost, bacon, korv och grädde) och mer av omättade fetter (exempelvis fisk, olja och nötter) fortfarande inom ramen för ett lägre kaloriintag och att den kolhydratrika maten exempelvis bröd, pasta, ris och gryn är fiberrika som bidrar till ökad mättnad.
Det finns ingen ”one size, fits all”-diet som alla kan använda. Den stora utmaningen är att begränsa kaloriintaget så att man får en ”vägbar” viktminskning och att man kan behålla det sättet att äta under lång tid. Märker man att vikten minskar brukar motivationen och viljan stärkas för att fortsätta med de matvanor som bidrar till mindre vikt.
Läs hela artikeln här
Ingrid Larsson, näringsfysiolog, docent
Regionalt obesitascentrum
Sahlgrenska universitetssjukhuset, Göteborg