Case 1

Anton som nyss börjat fyran har under ett par år legat på gränsen till obesitas/fetma, ibland något över kurvan och ibland strax under. Han presterar bra i skolan och är aktiv på fritiden men har svårt för sociala koder. Under sommaren har han ökat i vikt och klasskamraterna har gett honom gliringar. Efter ett rutinmässigt hälsosamtal hos skolsköterskan får han med sig en lapp hem, med längd och vikt samt en uppmaning till föräldrarna att kontakta sköterskan. När barnen jämför sina lappar med varandra blir det tydligt att Anton är tyngst i klassen. Några av kompisarna skrattar och fäller spydiga kommentarer.

Antons föräldrar kontaktar sköterskan som berättar att hon kommer att kalla Anton på ett återbesök efter jul för att kontrollera viktutvecklingen. Hon föreslår förändringar de kan göra i kosten. På uppföljningen visar det sig att Anton till viss del vuxit ikapp vikten, men att han inte gått ner något. Sköterskan uppmärksammar detta genom att tala om för honom att det är en liten bit kvar men att han snart är ”normal igen”.

Reflektion

Vad tycker du om skolsköterskans insatser? Hur tror du att Anton upplever mötena med elevhälsan? Vilka för- och nackdelar finns det med att prata med barn om deras vikt?

Anteckna gärna dina reflektioner. Vänta med att läsa efterföljande text till du är klar med din egen reflektion. 

Tips

Vi på HOBS möter ofta barn och föräldrar som berättar hur jobbiga besök hos skolsköterskan är. Samtidigt vet vi att många inom elevhälsan upplever att det är svårt att hålla samtal om vikt, och är osäkra på hur sådana samtal bäst ska genomföras. Några tips kan vara:

1. Backa ett steg och fundera: Vilken är skolsköterskans roll? Är det att komma med pekpinnar, se efter viktkurvor och undervisa i kosthållning för barnet? Om barnet har utvecklat obesitas/fetma överlämna detta till dietist eller specialistvård. Försök i samtal med barnet att fokusera på psykisk hälsa istället för fysisk. Ta reda på hur barnet mår, om det har kompisar och något att göra på fritiden. Dålig psykisk hälsa återspeglas ofta i den fysiska hälsan. Var ett stöd, men ta inte en behandlande roll.

2. Naturligtvis är det viktigt att uppmärksamma en ökad vikt i god tid så att barnet och föräldrarna kan få hjälp och stöd. Men för att undvika upplevelsen av utsatthet efter kontrollerad vikt och längd, informera i de fall det behövs föräldrarna direkt och undvik att skicka med lappar med barnen. På så sätt kan vi förhindra att de som avviker från normen utsätts för gliringar eller kränkande behandling om sitt utseende. 

3. Om barnet avviker från viktkurvan, etablera en kontakt med föräldrarna och ge råd om var de kan vända sig för hjälp och stöd. För gärna en dialog med barnmottagningen och erbjud föräldrarna ett uppföljningssamtal där ni kan sitta ner och prata om vad ni gemensamt kan göra för barnet. Denna typ av insatser kan vara väldigt betydelsefulla och är oerhört viktiga inom elevhälsan. Samverkan är nyckeln för barn med övervikt och obesitas/fetma.

4. Det är viktigt att skilja mellan ett barn som har övervikt och ett barn som har utvecklat obesitas/fetma. Ett barn med obesitas/fetma ska remitteras till specialistvård. Saknas specialistvård i din region kontakta oss! 

Nu kan du gå vidare till nästa case, tryck på flik 4 i menyn.