Tillsammans med HOBS Jönköping har vår generalsekreterare skickat följande brev till Johan Carlsson som är utvecklingschef på Bra liv (Regionens vårdcentraler). Region Jönköping har beslutat att införa ett utvecklingsprojekt för behandling av sockerberoende för patienter som lever med en övervikt eller obesitas.  (https://www.svt.se/nyheter/lokalt/jonkoping/det-har-ar-ett-problem-som-ar-mycket-storre-an-vi-kan-ana) 

Hej Johan,

Jag kontaktar dig i egenskap av Generalsekreterare för Riksförbundet HOBS som är Sveriges enda patientorganisation för personer som lever med övervikt eller obesitas. 

Det har kommit till vår kännedom att Ni inom Region Jönköping har fattat beslut om och även inlett ett utvecklingsprojekt för behandling av ”sockerberoende” för personer med övervikt och obesitas inom primärvården. Anledningen till att detta har kommit till vår kännedom beror på att vår lokala förening i regionen fått ta emot ett stort antal samtal och e-mail från oroliga personer inom den patientgrupp som vi representerar.  Oron som förs fram handlar om det här är en trovärdig och patientsäker behandling.

Som patientorganisation utan formell medicinsk kunskap konsulterar vi alltid aktuella frågeställningar med vårt expertråd som består av Sveriges och Europas främsta forskare och experter inom området för behandling av övervikt och obesitas. Vi har i detta rådgjort med Ingrid Larsson, vetenskaplig sekreterare i SFO (Svensk förening för obesitas forskning) och en av landets främsta näringsfysiologer och docent, med flertalet uppdrag åt bl.a. Socialstyrelsen. Jag bifogar hennes svar och återkoppling på vår fråga till henne rörande detta projekt hos Er.

Givet detta ställer vi oss ytterst frågande till ert beslut och jag skulle vilja ta del av den vetenskaplig evidens som ni grundar detta beslut på.

Vi arbetar aktivt för att stärka patientsäkerheten vid behandling för patienter som lever med övervikt eller obesitas.  För oss är det av största vikt att all behandling för övervikt och den kroniska sjukdomen obesitas genomförs baserat på vetenskaplig evidens. Att besluta och även inleda ett utvecklingsprojekt för en diagnos som inte existerar och som saknar vetenskaplig evidens ställer vi oss mycket frågande till.

HOBS är även delaktiga i arbetet som Socialstyrelsens driver kring nationella riktlinjer för behandling av barn och vuxenobesitas och som kommer att publiceras senare i år. I dess riktlinjer nämns inget om sockerberoende eller den här sortens behandling som ni besluta om och genomför.

Vi ser framemot att ta del av den vetenskapliga evidens som ert beslut grundar sig på då det inom svensk sjukvård krävs att man behandlar utifrån evidens och att behandling sker utav en fastställd diagnos.

Vi ser fram emot att skyndsamt få svar från Er med anledning av denna e-post

Vi ställde frågan till Ingrid Larsson se hennes svar här

Visste du att HOBS har fyra länsföreningar? Jönköping, Stockholm, Västmanland och Skåne. Bor du inom någon av dessa regioner kan du kontakta respektive län för mer information och vilka specifika aktiviteter de driver och hur du kan engagera dig. Eller vill du kanske själv starta upp en länsförening där du bor? Kontakta info@hobs.se Hoppas vi hörs!

Vi kom på en 2:a plats som “Årets patientföreträdare 2020” av FOKUS Patient, och vi spricker av lycka. För det här priset är till er! Ni som deltagit i våra evenemang, som delat erfarenheter och som har stöttat andra. Till er i sjukvården som samverkar och ser till patientens bästa! Ta in priset och njut av denna fantastiska fredag, för det ska vi göra! Vi fortsätter att driva arbetet för en jämlik vård oberoende av storlek !

Över en miljon vuxna svenskar lever med fetma, och många studier visar att övervikt och fetma är riskfaktorer i pandemin. Hur länge är det rimligt att människor med fetma väntar i vaccinationskön?

Inte förrän i våras började det svenska intensivvårdsregistret systematiskt samla in uppgifter om patienternas längd. Hittills har det därför varit svårt att studera sambanden mellan högt BMI och svår covidinfektion, men både svensk och internationell forskning har publicerat resultaten att övervikt och fetma är tydliga och oberoende riskfaktorer.

Men i Folkhälsomyndighetens prioriteringar krävs extrem fetma, minst BMI40, och dokumenterad nedsatt lungkapacitet och förmåga att hosta upp slem, för att prioriteras upp från vaccinationsfas 4 till 3. Det här borde ändras, menar Joanna Uddén Hemmingsson från Svensk förening för obesitasforskning och KI-forskaren Per Svensson.

I programmet medverkar också Jenny Vinglid, generalsekreterare riksförbundet HOBS, intensivvårdssjuksköterskan Marie Eriksson, Johnny Hillgren, Svenska intensivvårdsregistret och Carina som lever med fetma sedan många år.

Lyssna på inlaget här

Vill du vara med och besvara enkätundersökningar eller delta i fokusgrupper och dela ditt perspektiv? Vi söker dig som lever med övervikt /obesitas eller är förälder eller anhörig.

Anmäl dig här: https://forms.gle/K7z1Pbgwm25zKWVNA

[ST: en person sitter framför ett bord med an laptop och med mobilen i handen].

Den 23 mars 2021 publicerades en debattartikel i DN Debatt – underskriven av oss och fyra andra intresseorganisationer – om att tillgång till fetmabehandling har blivit en klassfråga i Sverige. Syftet med debattartikeln är att uppmärksamma att krafttag behövs för ökad och jämlik tillgänglighet av evidensbaserad vård av fetma.

--

I Sverige lever drygt 1 miljon vuxna och 150 000 barn med folksjukdomen fetma. Trots detta erbjuds endast en bråkdel av personer med fetma behandling inom ramen för hälso- och sjukvården. Fetmavården är alltså både ojämlik, men även till viss del obefintlig i Sverige.

Många primärvårdsenheter har varken resurser eller kunskap att behandla obesitas, och medicinska specialistenheter finns bara på några få ställen i landet. Under pandemin har också antalet fetmaoperationer minskat – förutom i den privata sektorn. Konsekvensen av vår ojämlika fetmavård i Sverige blir att den socioekonomiskt redan utsatta patientgruppen med fetma i större utsträckning själva behöver betala för sin sjukvård.

Socialstyrelsen arbetar med att ta fram nationella riktlinjer för obesitasvård som ska vara klara för remiss under året. Vår förhoppning är att riktlinjerna ska ge en tydlig plattform för vården att prioritera behandling utifrån. Men då tillgången till den redan otillräckliga fetmavården minskat ytterligare under coronapandemin, i kombination med att politikerna inte agerar, blir ekvationen omöjlig.

Krafttag behövs alltså för ökad och jämlik tillgänglighet av evidensbaserad vård av fetma. Och politiskt ansvariga måste agera – tillgång till fetmabehandling har blivit en klassfråga i Sverige.

Läs debattartikeln här:

PDF

Länk till debattartikeln på dn.se