Med anledning av den pågående debatten i sociala medier, kring HOBS koppling till läkemedelsindustrin, väljer HOBS att skriva en förtydligande text.
I flera inlägg och kommentarer påstår felaktigt att HOBS mottagit medel från Novo Nordisk och försökt undanhålla detta. Avtalet som lyfts fram ligger helt öppet i LIF och rapporten, som togs fram 2019, finns att läsa här: Rapport en tillräcklig och jämlik obesitasvård.pdf
I avtalet mellan Novo Nordisk, HOBS och Reform Society, som skrivit rapporten står följande att läsa:
Den som läser rapporten kan också se att det inte primärt är läkemedel som lyfts fram som den mest prioriterade åtgärden.
I grund och botten handlar detta om en meningsskiljaktighet i sakfrågan kring ifall obestias är en sjukdom eller inte.
Obesitas antogs som diagnos av WHO redan 1997 och infördes som diagnos av Socialstyrelsen år 2013. Patientorganisationen HOBS ser obesitas som en sjukdom. Det innebär att vi anser att patienter med obesitas, precis som patienter med diabetes, psykisk ohälsa och andra sjukdomar ska ha rätt till evidensbaserad vård, inklusive läkemedel.
HOBS varken förespråkar eller avråder från operationer eller läkemedel, utan anser att patienter i samråd med sina läkare ska ha möjlighet att ta informerade beslut kring ifall de önskar ta del av evidensbaserad vård.
Precis som andra patientorganisationer medverkar vi i sammanhang där även läkemedelsbranschen och kirurgibranchen befinner sig. Liksom vi samtalar med representanter från samtliga riksdagspartier som är intresserade av frågan, och med livsmedelsbranschen och andra aktörer som på olika sätt är involverade i frågan.
HOBS finns först och främst till för den som identifierar sig själv som patient, det vill säga den som mår dåligt och genom en korrekt utredning fått diagnosen obesitas. Den som lever med ett högre BMI, men för övrigt känner sig frisk och mår bra har inte obesitas och ska naturligtvis inte heller få vård för sjukdomen.
Den fråga som HOBS driver är att patienter som själva önskar vård ska ha rätt till att få det. Vi vill att både utredning av diagnosen och evidensbaserad vård ska ges jämlikt i hela landet. Så ser det inte ut idag. Vi vill också att vården ska vara fri från diskriminering och stigmatisering av den som lever med ett högre BMI.
De senaste dagarna har en debatt om Socialstyrelsens nya riktlinjer för vård vid obesitas pågått i sociala medier. I samband med detta har kritik riktats mot HOBS medverkan i framtagandet av riktlinjerna.
HOBS välkomnar en öppen och livlig debatt, men anser samtidigt att det är viktigt att vi håller oss till sakfrågan och diskuterar baserat på fakta. I jämförelse med andra diagnoser uppstår det i samband med diskussioner om obesitas ofta många uttalanden baserade på känslor och tyckande.
HOBS är en patientorganisation och det innebär att vi främst arbetar för de som faktiskt är sjuka i obesitas, för de som lever med den här komplexa och kroniska sjukdomen, mår dåligt av den och vill få vård.
Det handlar inte om utseende eller om vilket BMI en person har, utan det handlar om patienter som genom en korrekt utredning fått diagnosen obesitas. Det är viktigt att ha i åtanke att dessa riktlinjer är för patienter som är sjuka och behöver vård. De handlar inte om förebyggande arbete.
Vi ser att det är här det uppstår mycket missuppfattningar kring vem riktlinjerna är till för. Syftet med riktlinjerna är just att alla med ett högre BMI, som mår dåligt, ska ha rätt till en korrekt utredning och till en jämlik och evidensbaserad vård.
Riktlinjerna anger VAD som ska göras inom vård av obesitas utifrån den evidens som finns idag. Det nationella vårdprogrammet som ligger under NPO (nationella programområden) ska nu ta fram riktlinjer för HUR detta ska ske. Till exempel hur en medicinsk utredning ska gå till och vad ska den innefatta, och hur uppföljningen efter kirurgi ska se ut. HOBS är även med i arbetet med det nationella vårdprogrammet.
Att HOBS har varit med i prioriteringsarbetet av de nya riktlinjerna utifrån ett patientperspektiv, innebär inte per automatik att vi har fått igenom alla synpunkter vi framfört. Socialstyrelsen har som myndighet tagit fram innehållet i riktlinjerna, det vill säga åtgärderna. Tillsammans med 29 andra experter och aktörer har HOBS varit delaktig i att prioritera åtgärderna utifrån den mall som socialstyrelsen använder sig av. Det är också socialstyrelsen som har sista ordet kring riktlinjerna, och vi har inte fått läsa igenom texterna innan de publicerades.
Riktlinjerna är till för att beslutsfattare ska prioritera vården för de som är i behov av vård. Det vi på HOBS är stolta över att ha fått igenom i riktlinjerna är att det krävs en medicinsk bedömning och utredning som avgör om du är sjuk och står i behov av vård. BMI ska inte vara grund för en bedömning om du är frisk eller sjuk, utan enbart fungera som en första screening för vidare utredning.
Du som patient ska utredas för det du söker vård för, inte dömas på förhand utifrån utseende eller få en diagnos utan utredning. Vårdpersonal ska också utbildas i de här frågorna för att minska risken för diskriminering och stigmatisering.
Visar sedan utredningen att du har diagnosen obesitas ska de åtgärder som följer bygga på evidens. En gedigen expert- och prioriteringsgrupp har gått igenom all evidens som finns kring de åtgärder som erbjuds. Allt underlag finns att tillgå i materialet från Socialstyrelsen.
Det finns delar i riktlinjerna som HOBS inte är nöjda med och vi kommer skicka in synpunkter. Just nu befinner vi oss i en process där våra medlemmar får lämna sina synpunkter. Vi ser fram emot att riktlinjerna ska uppdateras och att det framöver kommer läggas till fler åtgärder.
HOBS har under hela processen i arbetet med riktlinjerna haft med patienter som är sjuka och står i behov av behandling för sin sjukdom. Vi är fortfarande inte nöjda med riktlinjerna och kommer att skicka in synpunkter. Vi hoppas även att fler skickar in synpunkter på riktlinjerna.
Vi önskar att alla som är intresserade av frågan verkligen läser igenom riktlinjerna, utifrån det syfte de är framtagna. Den som önskar ytterligare information om HOBS medverkan i framtagandet av riktlinjerna är välkommen att kontakta oss.
Den 28 april släpptes den första version av Socialstyrelsens
nationella riktlinjer för vård vid obesitas. Riktlinjerna ger rekommendationer om undersökningar och behandlingar och vänder sig framförallt till de som beslutar om resurserna i hälso- och sjukvården.
Idag är obesitas både underdiagnostiserat och underbehandlat, och vården för personer med obesitas är mycket ojämlik och skiljer sig mellan olika delar av landet. HOBS har under flera år, tillsammans med SFO – Svensk förening för Obesitasforskning och SFOK – Svensk förening för obesitaskirurgi, drivit på för att få fram de världsunika riktlinjerna.
Syftet med de nya riktlinjerna är att höja kompetensen inom vården och att mer resurser ska gå till diagnostisering och behandling av obesitas. Den som har obesitas ska också bemötas på ett respektfullt sätt, få den vård den behöver och har rätt till, och på sikt få möjlighet att leva ett friskare liv.
HOBS har länge kämpat för att du oavsett vem du är och var du bor ska ha rätt till samma goda vård, och att vården som ges alltid är evidensbaserad. Förhoppningen är att riktlinjerna ska leda till att vården får ett mer strukturerat omhändertagande av personer med obesitas och att fler får möjlighet till utredning, behandling och uppföljning.
I dag är BMI det främsta redskapet för att att ge en obesitasdiagnos, men då BMI inte tar hänsyn till fördelning mellan muskler och fett i kroppen är det ett trubbigt redskap. Riktlinjerna strävar efter att ta ett helhetsgrepp om diagnosen och har ett holistiskt förhållningssätt där även till exempel blodsocker och blodfetter vägs in när en diagnos ställs.
För att säkerställa att personer med obesitas får ett professionellt bemötande, och inte möts av fördomar och stigmatisering, behöver kunskapen och kompetensen inom hälso- och sjukvården stärkas. Idag undviker många patienter med obesitas att söka vård av rädsla för hur de ska bemötas. Det är något vi bland annat sett i HOBS senaste undersökning om bemötande inom vården.
Riktlinjerna rekommenderar också, utifrån den senaste forskningen, ett antal insatser som sjukvården ska lägga resurser på. Det handlar till exempel om läkemedel, kirurgi och kombinerade levnadsvanor.
Det finns siffror som visar att enbart en procent av patienterna får tillgång till läkemedel och idag finns bara ett subventionerat läkemedel. Det här är ett område där HOBS driver på för att fler läkemedel ska subventioneras och fler ska få rätt till läkemedel för behandling av sin sjukdom.
HOBS vänder sig också mot den kortsiktighet vi ser i resursfördelning. Det är viktigt att se att den kostnad som läggs på behandling på sikt kan ge stora besparingar i samhällskostnader och minska det individuella lidandet.
HOBS har varit delaktig i att utforma riktlinjerna som ska säkerställa att du som patient får evidensbaserad och jämlik vård. Några av de viktiga frågor HOBS drivit, som nu finns med i riktlinjerna, handlar om bemötande, ökad kunskap och rätt till diagnos.
Riktlinjerna är också betydelsefulla för att de slår fast att obesitas är en komplex, kronisk sjukdom där den som drabbas riskerar att få kraftigt försämrad livskvalitet, drabbas av andra svåra sjukdomar och förtida död.
Nu går riktlinjerna ut på remiss igen och vi vill gärna ha din åsikt. Anmäl dig till HOBS fokusgrupp så får du möjlighet att vara med och tycka till. Läs mer och anmäl dig på
hobs.se/fokusgrupp.
Se HOBS generalsekreterare Jenny Vinglid diskutera riktlinjerna tillsammans med läkaren och obesitasforskaren Johanna Uddén i Morgonstudion, SVT. Inslaget sänds 2:38 in i programmet.
Se även inslaget med Mattias Fredricson, enhetschef på Socialstyrelsen, 2:08 in i sändningen.
Idag släppte Generation Pep sin årliga rapport som visar att endast fyra procent av barn och ungdomar både rör på sig enligt rekommendationen och äter enligt kostråden för frukt, grönsaker och fisk.
Rapporten visar att barn och ungdomar i genomsnitt bara äter hälften av den rekommenderade mängden frukt och grönsaker per dag.
Det vi ser är att kostnaden för frukt och grönt, och annan rekommenderad mat, har blivit så hög att det i Sverige idag är en klassfråga att kunna följa rekommendationerna.
Här måste beslutsfattare och alla vuxna ta ett ansvar. Alla barn har rätt till en jämlik hälsostart i livet!
Det handlar om att alla ska ha råd att äta bra mat. Det handlar också om att skapa en hälsosam miljö runt barnet som ger möjlighet till aktivitet i en trygg utomhusmiljö nära barn och unga, och ett inkluderande föreningsliv.
Forskning visar att insatser på individnivå har begränsad effekt. För att verkligen nå långsiktigt hållbar påverkan krävs förändringar på samhällsnivå och i miljön runt om barnet. Det är en av de frågor som HOBS är med och driver tillsammans med Generation Pep och med det nationella initiativet Prevention barnfetma.
Läs rapporten i dess helhet på Generation Peps
hemsida.
Hej Susanne Nyström!
Du utrycker starka åsikter kring hur Sverige ska minska förekomsten av obesitas/fetma i ledaren ”Klimatkrisen och fetmaepidemin har samma lösning”. (DN 29/9) Tyvärr är en stor del av dina åsikter fördomsfulla och vetenskapligt ogrundade.
Redan 1997 beslutade världshälsoorganisationen, WHO, att personer med ett BMI över 30 ska diagnostiseras med den kroniska sjukdomen obesitas. Bakgrundsorsakerna till obesitas/fetma är komplexa. Ditt påstående att ökad vardagsmotion i form av mera pendelcykling skulle minska sjukdomsförekomsten och förebygga framtida fetmaepidemi är ovetenskaplig och stigmatiserande för patientgruppen.
Forskare är eniga om att vardagsmotion genom pendelcykling är mycket hälsosamt och förbättrar folkhälsan avsevärt. Under coronapandemin har t ex god träningsgrad visat sig vara skyddande mot svårare sjukdomsförlopp av covid-19 infektion. Vi är själva inbitna pendelcyklister. Men att förbättra folkhälsan betyder inte att folksjukdomen obesitas/fetma botas! Det är väldigt intressant att du lyfter upp Nederländerna som ett lyckat föregångsland i det här arbetet med att både lösa klimatkrisen och fetmaepidemin. Enligt en OECD rapport från 2016 levde 13,6% holländare med obesitas jämfört med 13% i Sverige samma år. Vi kan självklart lära av holländarna hur infrastrukturen kan ändras för att befrämja pendelcykling, men att dra slutsatsen att ökad pendelcykling är lösningen för behandling av obesitas är bara fördomsfullt och okunnigt. Alla mår bra av att röra på sig mer och av att cykla mer liksom vara mer klimatsmarta, men att bromsa fetmaepidemin och klimatkrisen med samma lösning saknar vetenskaplig grund.
Som ledarskribent för en av Sveriges största dagstidningar borde du vilja leverera relevant, vetenskaplig, fakta och inte dessa fördomar. Behandling av obesitas är inte likställd med ökad vardagsmotion! Dessutom är den vetenskapliga evidensen att endast ökad vardagsmotion förebygger sjukdomen obesitas mycket svag.
Att slänga ut ordet fetmaepidemi i en rubrik för att locka läsare utan att överhuvudtaget utveckla argumentet eller lyfta det mer ingående i din text är oacceptabelt. Din ledare speglar för oss hur djup okunskapen kring sjukdomen obesitas är i samhället men också att det fortfarande är så lätt att sprida fördomar kring obesitas.
Den 10 november är vi medarrangörer av ett kostnadsfritt webinar för att öka kunskapen kring obesitas. De nya nationella behandlingsriktlinjerna från Socialstyrelsen kommer också att diskuteras Välkommen att uppdatera din kunskap kring fetmaepidemin!
Joanna Uddén Hemmingsson, Överläkare / Med Dr
Jenny Vinglid, Generalsekreterare Riksförbundet HOBS
Nu söker vi dig som vill sprida kunskap kring övervikt eller obesitas i sociala medier. Har du ett stort nätverk och gillar att skapa nya kontakter är detta arbetet för dig!
Vi söker dig som har mycket god kunskap kring övervikt och obesitas. Du tycker om att skapa nya kontakter och är aktiv i sociala medier. Du har lätt för att få fram det viktigaste i en text och du brinner för vårt område.
Du kommer arbeta i vårt projekt “En jämlik vård och ökad egenmakt” som syftar till att uppmärksamma vården kring obesitasoperationer. Dina arbetsuppgifter kommer vara att sprida information om projektet vidare i sociala kanaler och plattformar relevanta för målgruppen. Syftet med din tjänst är att så många som möjligt får veta att HOBS finns och den kunskap och stöd som vi erbjuder målgruppen. Har du god kunskap kring hur obesitasvården ser ut, så ser vi det som en stor tillgång.
Vi erbjuder en arbetsplats med högt i tak, härligt team och möjlighet till personlig utveckling men även lön och friskvårdsbidrag.
För att trivas hos oss tror vi att du bör vara positiv, flexibel, kontaktskapande, strukturerad, brinna för ämnet och kunna argumentera och kommunicera.
Vem är vi:
HOBS- Hälsa oberoende av storlek är ett riksförbund som arbetar för patienter som lever med övervikt och obesitas. Det betyder att vårt arbete drivs av patienternas erfarenheter och behov. Sedan 1995 har vi arbetat med kunskapsspridning, politiskt påverkansarbete och aktiviteter. Vår vision är ett samhälle med nolltolerans mot viktstigma och där alla erbjuds en kvalificerad och jämlik vård.
Tjänsten är på 25-100%.
Visstidsanställning från och med 2021-08-16 tom 2021-12-31
Distans med möjlighet till placering på vårt kansli i Malmö.
Skicka in din ansökan till info@hobs.se
Sista ansökningsdag 2021-08-09
Har du några frågor, kontakta gärna
Cassandra Sääf ,Cassandra.saaf@hobs.se 0707- 54 87 26
Jenny Vinglid , jenny.vinglid@hobs.se, 0736- 87 84 51
Dela gärna!!
Jag kände bara shit! Har det kommit till denna nivå nu? Jag var på ett skådespelarjobb för en liten roll i en tv-serie. När jag kom till kostymavdelningen sa de: “Så stora kläder tror jag inte vi har”. Att uttrycka sig så kändes fel, det var så uppenbart att de ville säga: “Sådär tjock kan du inte vara i denna roll”.
Läs hela Selmas story här
I den medicinska facktidskriften Fysioterapi, som når majoriteten av landets sjukgymnaster/fysioterapeuter finns ett publicerat temanummer om övervikt som vi verkligen vill uppmärksamma.
"Vikten säger inte allt om patientens hälsa. Obesitas är en komplex och kronisk sjukdom som inte handlar om dålig karaktär. Ändå möts de drabbade av fördomar och okunskap i vården".
Artikeln lyfter även fram tre patienter som berättar deras erfarenheter kring obesitas, så här beskriver en patient: "Man är ju superexpert på allt som har med kalorier och träning att göra, men så kommer man hit och inser att man verkligen inte visste allt. Att redan första dagen få veta att det här är en sjukdom, bara det var nytt!"
Ni har väl inte missat vårt senaste nyhetsbrev?
Om ni missat det hittar ni det här
The reason why I started writing about my experiences as an overweight person is because I think that the hardest thing for me was feeling all alone in my ongoing struggle for losing weight. I think that feeling stigmatized stems not only from the outside, but also from the inside. I cannot count the number of times that I’ve felt ashamed for my body or the way it looks. I wear loose shirts just so that it doesn't look too fat. I've come to realise that this way of thinking is not good. You might think that this statement is obvious. However, one thing that I share with all of my other friends is that even though we know we should be proud of the way our body looks, not all of us feel that way. It is very hard to learn to love yourself, both inside and out.....
Läs hela här